5. Allah betonar här ordet "samtliga synder" för att ingen ska tvivla på Hans förlåtelse, hur stora hans synder än är.
   
   
6. Gudsfruktan (taqwa) hos människor och jinn är en välgärning som Allah givit dem för deras bästa. Den tillför Honom ingenting som Han inte redan har.
   
   
7. Allah's skatter är outtömliga, och de förminskas inte av att Han ger ut dem. Liknelsen att de inte minskar mer än havets vatten förträngs av en nålsudd är ett bildligt uttryck för Hans ofattbara rikedom – i själva verket  kan ingenting som Han ger Sina tjänare minska det Han har, eftersom oinskränkt Makt hör till Hans nödvändiga Egenskaper, och detta är oförenligt med varje form av oförmåga eller brist.
   
   
8. Med annat än gott menas inte bara onda gärningar, utan allt som kunde ha gjorts bättre.
   
   
9. Dvs. den som utfört en gärning bör inte tillskriva sig själv denna, eftersom den är ett tecken på att Allah givit honom framgång (tawfiq). All ära och tack tillkommer därför Honom.
   

Sammanfattning: Hadithen pekar på vårt armod och vår oförmåga att tillföra oss själva något gagn eller avvärja skada annat än med bistånd av Allah den Upphöjde, eftersom "ingen makt och ingen förmåga finns utom genom Allah" (لا حول ولا قوة إلا بالله). Om tjänaren ser en välgärning från Allah  manifesteras i honom, så bör han veta att den kommer från Honom och tacka Honom, och ju mer han ser av sådant desto mer bör han tacka och lovprisa Allah.