I denna hadith anbefalls zuhd - att klara sig med det minsta man behöver av denna värld. Jämför hadith nr 40 i denna samling: "Var i världen som en främling och vägfarare." Människan är en gäst i världen, som snart måste bryta upp, allt hon har är till låns och ska snart lämnas åter. De som är nära Allah vet detta och föraktar världen, medan de som tillhör världen älskar den och hyser agg mot andra som också vill ha den. Profetens (s) råd löd därför att nöja sig med litet, för att därmed uppnå Allah's välbehag, och lämna världen åt dem som traktar efter den.