Mitt i den mörkaste skogen
hittar jag till en sagosjö

Ur dimman en dansande älva träder fram
och tar min hand

Jag öppnar dörren till en saga

Älvans doft är som ett heligt mantra,
som lyfter mitt medvetande över alla bergstoppar

Istället för hennes kropp,
känner jag hennes själ,
ett mjukt, vackert, fluffigt, rosa dimmoln
som kan nå även det ouppnåeliga
i mitt innersta inre

Hon behöver inte vara fysisk
för att fylla mig med kärlek

I hennes famn känner jag mig lycklig som ett barn,
ur hennes fotspår växer det rosor

Hennes ord är som små kyssar runt öronen,
som med lätthet når i min själs djupaste vråar
och läker alla sår

Hon är så verklig,
trots att hon steg in i mitt liv från en saga

Att möta henne känns vackrare och ädlare
än att möta en sagoprincessa.