Det är den mjuka kudden som ditt huvud sjunker in i
när ensamheten knackar på dörren

Det är den som påminner dig om bättre tider
när tillvaron mörknar

Medan stormen obarmhärtigt piskar dina kinder
tar musiken dig i hand och viskar i örat:

"Kom och smyg dig intill mig,
ta dig en djup söt sömn."

"Snart är mardrömmen över
och morgonsolen smälter dimman."

Innan den första tonen fyller tomheten
finns det bara ett groende frö

som växer och slingrar sig som en å genom skarpa klippor
glittrar sedan i fullvuxna vattenfall

och till sist säger: "Ha det så bra, hoppas du kommer ihåg mig..."
som när en gammal vän lämnar världen

När sista tonen klingat färdigt och rummet har fyllts av djup tystnad
när kroppen har förlorat sin mening och gitarren förlorat sina strängar

de vandrar fortfarande någonstans
musiken och vännen

de kommer aldrig att förintas
de kommer aldrig att dö.