Här är mitt fördjupningsarbete från skolan i Svenska B Ht-1999.

 

Fördjupningsarbete

om

Astrid Lindgren

 

                                                      

 

Av

Anneli Rytterlund

 

2000-08-11


Innehållsförteckning

1.  Inledning. 3

2.  Syfte. 3

3.  Material och metod.. 3

4.  Undersökning. 4

5.  Resultatredovisning. 8

6.  Avslutning. 9

7.  Källor. 10

 

1.  Inledning

Mitt arbete handlar om en otroligt duktig författare - Astrid Lindgren, och gåtan hur hon har  lyckats skriva så bra barnböcker.

När man har jobbat med barn i 17 år, har två egna barn och själv har varit ett barn ,
 så blir det mycket av Astrid Lindgren i ens liv. Så har det i alla fall varit för mig.

2.  Syfte

 

Mitt syfte med denna fördjupning av Astrid Lindgren är att ta reda på. Vem är Astrid Lindgren?,
Vad har hon gjort i sitt 90 åriga liv? Och var har hon fått allting ifrån?

3.  Material och metod

 

I fördjupningsarbetet har jag använt mig av dessa två böcker.

Den första heter Astrid Lindgren En Levnadsteckning och är skriven av Margareta Strömstedt (1999), en gammal vän till Astrid.
Boken är en omarbetad upplaga, den förra utkom 1977.

Den andra  boken heter En bok om Astrid Lindgren och är skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet. Den speglar några sidor av hennes författarskap och ett par bidrag av Astrid Lindgren själv ingår. Hon svarar här på de mest förekomna frågorna om hennes författarskap.

Båda böckerna har jag lånat på biblioteket.

 

Jag har också varit på Internet och hämtat fakta.

Det finns en bra sida från Astrid Lindgrens värld.

Adressen dit är http://www.alv.se/info/al.html

Aftonbladets har en sida om årets svensk.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/9912/31/svensk2.html

Rabén och Sjögrens sida om Astrid Lindgren.

http://www.raben.se/index2.asp?CategoryID=2

 

Jag har även gjort ett besök på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby den 6-7/5-2000.
Där fanns en utställning om Astrids liv och alla miljöer från sagorna är uppbyggda i ett minilandskap.
Jag åkte till "Katthult" Gibberyd, där Emil filmerna spelades in.
Till "Bullerbyn" Svedestorp , där Bullerby filmerna spelades in och strosade runt på Storgatan i Vimmerby.

4.  Undersökning

Barndomen.

 

Astrid Anna Emilia Ericsson föddes den 14 november 1907,
som barn nummer två till lantbrukaren Samuel August Ericsson , och hans hustru Hanna, född Jonsson.

De var fyra syskon Gunnar f. 1900, Astrid f. 1907, Stina f. 1911, Ingegerd f. 1916.

 

Gården där de bodde heter Näs och har varit prästgård sedan 1411.
Samuel August var prästgårdsarrendator på Näs, som hans far före honom och hans son efter honom.

 

Samuel August var en genuin berättare med ett enormt minne för människor, miljöer och situationer.
Han kom ihåg tusentals detaljer från sin barndom och ungdom, som han ofta berättade om.

Hanna var mera kyligt intelligent. Hon skrev vers i sin ungdom och hade gärna velat bli lärarinna.
 Hon formulerar sig lätt och med en medfödd känsla för språkets hela rytm.

Allt detta fick Ericssonbarnen med sig från Samuel August och Hanna.

 

De levde ett lyckligt Bullerbyliv på Näs i Vimmerby, Småland.

De gick i skolan i Vimmerby en kvarts promenad hemifrån.

Astrid gillade också att skriva och redan i skolan fick hon sina uppsatser lästa inför klassen.
Astrid fick en av sina berättelser "Livet på vår gård" publicerad i Vimmerby tidning och efter detta blev hon kallad för Vimmerbys Selma Lagerlöf.

 

När Astrid Lindgren berättar om sin barndom har allting en sinnlig lyster.
 Lekarna, dofterna, smakerna, rösterna, känslorna, sagorna allt finns så nära att hon kan plocka fram det alldeles levande i vilket ögonblick som helst. Hon hämtar sitt stoff både från sin barndoms Småland och från berättelser om Småland, ytterligare en generation tillbaka.
Historier som Samuel August berättade för Astrid med sin förundran och berättarglädje.

 

Anne Marie Fries som kallades för Madicken av några tanter, blev Astrids vän vid 7 års ålder.
Anne Marie berättar att "själv var jag starkast men uppslagen och påhittigheten var oftast Astrids. Astrid var så otroligt vig.
Jag minns henne i gymnastiksalen. Hon gick utmed väggen uppe vid taket som en apa".
 Astrid har själv berättat om hur hon som barn levde nästan lika mycket uppe i träden som nere på marken.

 

"Bondemiljön och småstadsmiljön blev jag alltså från början helt förtrogen med och i dessa miljöer
 utspelar sig de flesta av mina böcker" säger Astrid.

 

Ungdomen.

 

1926 när Astrid var arton år blev hon med barn.
 Denna skandal kunde hon inte klara av på hemmaplan, så hon åkte iväg till Stockholm och skaffade sig ett
inackorderingsrum och började lära sig stenografi och maskinskrivning på Bar-Lock.

Sin oro för framtiden visade hon inte för någon.
Hemma sa man "Vi sär inget utåt" det var Hannas principer genom hela livet.
 

Det som bara angick familjen skulle stanna där.

 

Astrid fick hjälp av advokaten Eva Ande´n som hade kontakter i Köpenhamn, det var vanligt på den tiden att ogifta kvinnor åkte dit.
Det var det enda sjukhuset i Skandinavien där man inte lämnade ut uppgifter till folkbokföring och andra myndigheter.
Eva Ande´n skaffade också fram en bra familj där Astrid kunde bo tills tiden var inne.
Familjen blev också fosterfamilj åt barnet. Sonen Lars föddes den 4 december .

Så snart Astrid kunde åkte hon tillbaka till Stockholm och avslutade sina studier - "som om ingenting hade hänt".

 

Astrid fick sen jobb som privatsekreterare hos Torsten Lindfors.
 Men efter att ha tagit bondpermission för att kunna åka till Köpenhamn så fick hon sparken.
Vidare fick hon ett tillfälligt arbete som biträdande redaktör för KAK:s turbok.

 

1930 åkte Astrid till Köpenhamn för att hämta hem sin son. Första tiden bodde de i ett inackorderingsrum i Stockholm.
 Sen tog Astrid mod till sig att visa upp sig med sin son i Näs.
Lars stannade kvar på Näs och Astrid åkte tillbaka till arbetet i Stockholm.

 

Fru Lindgren

 

1931 blev Astrid Ericsson - Astrid Lindgren. Hon gifte sig med Sture och flyttade in i en tvårumslägenhet på Vulcanusgatan,
 blev hemarbetande redaktör för KAK:s men framför allt Lasses mamma på heltid.

 

1934 den 21 maj föddes dottern Karin.

 

1941 flyttade de till en större lägenhet med utsikt över Vasaparken på Dalagatan 46 1tr,
 samma lägenhet som ännu 1998 är Astrids hem.

 

En vinterdag 1941 när sjuåriga dottern Karin låg sjuk i lunginflammation bad hon sin mamma att berätta någonting.
Vilket hon ofta gjorde.
När Astrid frågade Karin "Vad ska jag berätta?" fick hon till svar "Berätta om Pippi Långstrump" .
 Astrid tyckte att det var ett konstigt namn så det blev också en konstig flicka.
Astrid berättade om Pippi för Karin och senare även för hennes kamrater, som också de blev väldigt förtjusta i Pippi.

 

På somrarna bodde familjen i Furusund i ett gammalt rött båtsmanshus tillsammans med svärföräldrarna.

 

När Astrid var 44 år dog hennes man Sture, efter flera års sjukdom och när hon var 50 gifte sig Karin och flyttade hemifrån.
 Så från 50 års ålder har Astrid Lindgren levt ensam.


 

Författandet

 

En dag i mars 1944 när Astrid stukade foten och blev sängliggande en tid, så stenograferade hon ner Pippi historierna.

I maj skrev Astrid rent Pippi berättelsen och gav den till Karin i 10-års present.
Sedan fick hon för sig att skicka en kopia till ett förlag. Men Bonniers hörde inte av sig på flera månader.
 Den 9 augusti skriver Astrid och påminner. Sent i september kommer refuseringsbrevet.
Trots att man uppskattat bokens originalitet och underhållningsvärde kunde man inte tänka sig en utgivning.

 

Samtidigt utlyst Rabén och Sjögren en pristävlan om flickböcker.
Astrid hade då upptäckt hur roligt det var att skriva så hon skrev en flickbok, "Britt- Marie lättar sitt hjärta".
 Hon skickade in bidraget och vann 2:a pris.

 

1945 hade samma förlag en ny tävling om barnböcker .
Astrid skickade då in Pippi manuskriptet lite omarbetat och vann 1:a pris.

Astrid hade förutom sitt bearbetade Pippi manus, ytterligare en bok att bidra med berättelsen om barnen i Bullerbyn.
 "Alla vi barn i Bullerbyn" blev utan pris men inköptes samtidigt för utgivning

 

Rabén och Sjögren hade stora ekonomiska problem just då och Bonniers erbjöds att köpa manuset.
 De tackade nej till Pippi en gång till!.
Rabén och Sjögren lyckades till sist få ihop tillräckligt med pengar för att ge ut boken och böckerna om Pippi räddade faktiskt förlaget.

 

1946 var det en ny pristävlan om detektivböcker för ungdomar. Astrid skrev då Mästerdetektiven Blomkvist och vann delat första pris.

 

 

 

 

 


 

5.  Resultatredovisning

 

Astrid Lindgren skrev sina böcker utifrån sina egna upplevelser, som barn ifrån det Småländska Vimmerby.
 Och ifrån de berättelser hon själv fick höra av sin far och farfar, också de ifrån Vimmerby.

 

Första boken som Astrid skrev var flickboken Britt-Marie lättar sitt hjärta, utgiven 1944.

Från första utgivningen blev det blev sammanlagt 6 böcker på 3 år.

Britt-Marie lättar sitt hjärta, Pippi Långstrump, Alla vi barn i Bullerbyn, Kerstin och jag,
Pippi Långstrump går ombord och Mäster detektiven Blomkvist.

 

Astrid säger:

"Själv vet jag bara precis på pricken hur det är - eller rättare sagt var - att vara bondunge i Småland och att vara
barn i en liten småstad, därför "händer" de flesta av mina böcker i någon av dessa miljöer."

 

Böcker ur bondemiljön: Bullerby böckerna, Emil böckerna, Rasmus på luffen, Sunnanäng.

Böcker ur småstadsmiljön: Pippi böckerna, böckerna om Mäster detektiven Blomkvist, Lotta på Bråkmakargatan, Madicken,

Böcker ur skärgårdsmiljön: Vi på Saltkråkan

I Stockholms miljön utspelar sig framför allt böcker med sagomotiv/fantasi böcker: Karlsson på taket, Nils Karlsson Pyssling, Mio min Mio.

 

Astrid svarar i ett brev till en pojke, angående böckerna om Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter.

"Vet jag mera om hur det är i Landet i Fjärran, Nangijala och Mattisskogen än om hur det är i Farsta? Svar: Ja, det vet jag. Men hur jag vet det, det talar jag inte om."

 

Sammanlagt har det blivit 88 böcker.

Astrids böcker är översatta på 76 olika språk.

 

På frågan "Vad menar ni med era böcker?" svarar Astrid att hon inte menar ett enda dugg.
"Jag skriver för att roa barnet i mig själv och kan bara hoppas att på det sättet även andra barn ska få lite roligt".


 

6.  Avslutning

 

Det har varit väldigt roligt att forska i vem Astrid Lindgren är.

Vad hon har gjort under sitt 93 åriga liv.

Och även fått en inblick i hennes inspirationskällor.

 

Resan till Astrid Lindgrens värld som jag gjorde i helgen var en underbar resa och jag förstår mycket väl Astrids känsla för naturen.

All denna grönska som fanns en vårdag i maj. Vitsippsbackarna, där jag kunde se Ronja framför mig, körsbärsträden som blommade precis som i Körsbärsdalen, korna i hagen vid "Katthult" där vi gick runt och tittade och bonden som jobbade vid åkern i "Bullerbyn".

 

Att en människa kan beskriva allt detta så väl att det känns så bekant, när man själv befinner sig i hennes miljö för första gången.

Är inte det otroligt?


 

7.  Källor

 

Strömstedt Margareta, (1999) Astrid Lindgren en levnadsteckning , Rabén och Sjögren, Stockholm.

 

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet Nr 3 (1977) En bok om Astrid Lindgren, Rabén och Sjögren, Stockholm.

 

Internet adresser :

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/9912/31/svensk2.html (8/5 -2000)

 

http://www.alv.se/info/al.html (25/4 -2000)

 

http://www.raben.se/index2.asp?CategoryID=2 (8/5 -2000)

 

 

Besökte :

 

Astrid Lindgrens värld med Astrid Lindgren gården (6-7/5 -2000) Vimmerby.

 

"Bullerbyn" Sevedstorp i Pelarne (6/5- 2000).

 

"Katthult" Rumskulla (6/5- 2000).

 

Vimmerby stad. (7/6-2000).

 

 

( I detta arbete som jag gjorde med hela mitt hjärta
fick jag betyget MVG. )

 

 

 

 

 

2009-01-11