
Min andra resa till denna förnämliga PG-ö. Kan man få lika bra
"flygväder" två år i rad?
Japp! Jag kunde flyga alla åtta dagarna. Några av dessa var även
extra bra med termiska förhållanden. Jag snurrade runt i
termikblåsorna upp till kondensationsnivån. Där "gick" man
bokstavligen in i dimman. Eftersom det gick att upprepa färden i
vertikalplanet ett antal gånger så har väl en viss lärdom börjat
fastna i hjärnkontoret.
Nu ser vi fram mot den kommande svenska termiken. Lennart //LEK

Söndagsmorgon på Arlanda. Börjar kunna vägen hit nu. Planet lyfte kl. 9 och allt kom med.

Sill o potatis som förrätt! Då är dryckesvalet lätt trots att klockan ej slagit tolv.

En del bara lutar huvudet bakåt och så kommer John blund. Snarrrrk!

Äntligen framme. Säckarna lastas av i rask takt. "Norrlands" Lasse tar täten.

Ingången till hotellet Castle Habour i Los Cristianos. Ett stort s.k. lägenhetshotell.

Så var vi åter på plats under vindstrutens tecken.

Inspektion av landningsplatsen för Jama området. Den har sin "egen" landningsteknik.

Nu är det vänteläge på Jamas låga start. Här startade vi som regel på förmiddagen.

Farbröderna Peter, Tobbe och Boje spanar från Jamas höga start.

Nere på låga starten har dom börjat få igång piloterna. (Ofta framåtstart i svag vind. Öva på hemmaplan!)

Vår mästerfotograf Urban kollar in läget i kameran. Starter i alla dess former finns nu förevigade.

Frukostfix i vårt kök.
En göteborgare (Lars R) fick sova mellan två stockholmare! De du Ada!

Peter H kollar att varion fortfarande funkar efter nattens tryckförändringar.

Vy genom fönstret. Bland alla hotellkomplex kan man skymta hanget Los
Cristianos i fjärran.
Ej OK att flyga på denna gång tyvärr (fågelområde!).

Två våningar ned hade Stellan en egen rökhörna.

Levande charad? Åh nej, Putte visar hur man kurvar i en 4 m/s blåsa. (Advance skärm?)

Brent, Tord och Henry avslappnade efter en kisspaus.

Ibland var det extra trångt i bilen då flera ville åter till starten. Tre piloter + skärmsäck i baksätet!

Uppackning och iordningställande av utrustningen vid sidan av Tauchos låga start. (Sverige-Tyskland 10-0.)

Tyvärr händer det även olyckor på dessa ställen också.
En fransk pilot "störtade" i backen vid starten.
Tog nog 1,5 timma innan han kom där ifrån. "Lindrigt"
skadad.
Vi klarad oss helskinnade förutom lite kaktustaggar.

Vy från låga starten på Tansho. Stället gav allt från nedflyg till bra termik beroende på dagens väder.

Nu har jag landat och tittar upp mot Tauchostarten.

Det är häftiga vyer med närheten till bergsmassiven. Stellan glider ned mot marken.

Vikning av Onyxen. Fort ska det gå om bilen väntar.

Alla har landat och en kvällssamlig för genomgång av dagens aktiviteter.

Har man tur så är det någon pilot som gjort "case". Dvs. en personlig "händelse" i skärmen som skapar bjudöl!

En öl och lite snack på hotelltrappan sitter aldrig fel när dagen är slut.

Denna dags fm. bjöd på kraftiga vindar så ett besök på gocartbanan gjordes. Vem vann?

Om det blåste vid Jama så var det inget mot denna superfläkt. 200 km/h rakt uppåt!

Laddade Sky Diver's på väntans plats. (Är det väntan i alla flygsporter?)

Stellan verkar dock lugn.

Instruktören fick jobba hårt med dom stora och tunga svenska "grabbarna". Tord svävar.

Han gjorde en egen avslutningsshow som var helt suverän. Duktig snubbe.

Matrast på en spansk restaurang. Kändes nästan som hemma.

Här fick man peka på vad man ville ha. Kafferast vid tapasdisken.

Lars och Helen hinner oxo med en kopp Gevalia.

Plötsligt så fanns hålet bara där. Några armstarka och bilen var loss

På Tauchos landning var det idag fin balanseringsvind. Peter H8 jobbar på.

Classe B får oxo tid för att leka med linorna.

Boje och Dag passar även på att träna lite.

Nu misstänker jag att Dag känner en viss oro för något.

-Vad gör du om jag gör så här?

Så gick det.

Detta lilla kaktussnår (döpt till Tobbes täppa) är ändock inget trevligt ställe att besöka.

Taggarna är 3-5 cm långa, hårda och sylvassa. Inget man vill ha innanför huden.

Koll av skärmlinor i kvällsmörkret.

Mr X fullbordar skärmkollen genom ett gatlopp. Allt var OK.

Termiken var dålig denna gång men glad blir man ändå. Måste var endorfinet.

Mörka moln hänger tungt över bergstopparna. Två skärmar håller ut.

Grannön La Gomera syns i fjärran. Utsikt från Taucho.

Åt andra hållet ser man Teides topp sticka opp. Lite snö kvar detta år.

En liten skylt med info för förbipasserande med vissa avsikter.

Är det inte Ikaros som flyger där borta?

För att gå vidare måste man vara myndig!