
Min tredje resan till Ölüdeniz. Ska detta resmål bli en vana? Som
det känns nu så får det gärna bli det. Ölüdeniz håller fortfarande
sin profil som ett bra flygställe som samtidigt bjuder på en viss
form av semesterkänsla.
Årets minne för min del är känslorna som alla "sinnen" fick uppleva
under säkerhetskursen. Nervöst innan men en härlig
tillfredsställelse när det var över och man landade på backen igen.
Ölüdeniz 2003? Vi hoppas på det! /Lennart.
EDIT 2018-09-02: Har gått igenom de gamla bilderna och gjort en ny
justering med lite större format. Även min första digitala film med
nya kameran är med. Då var det 640x480 pixel med 15 fps och 4:3!
Gjorde min första SIV kurs på denna resa och fick en VHS kopia av en
kopia :-) på andra dagens övningar som nu också finns här.

Arlanda på söndag f.m. Efter ett långt köande så kom vi iväg mot Dalamans flygplats.

Bildskärmen i flygplanet visade info om flygrutten. Restiden var ca: 4 timmar.

Framme vid hotell Ünzal (väldigt trevligt ställe). Ett antal komplex runt den obligatoriska poolen.

Vy från vår lilla balkong. Rum för två personer. AC som fläktade bra.

Maria och Dennis vid den lilla barserveringen.

Städerskan lämnade små utsmyckningar på sängen efter bäddningen. Trevligt.

Info om landningsplatsen. Vi står på halvcirkel som är det normala målet men stranden är även OK.

Dessa är en starkt skäl att kunna planera sin landning på rätt ställe. El-trådar finns i överflöd.

Vår trogne jeepchaufför. Äntligen upp med säckarna på taket.

Nu åker vi. Har alla köpt vatten? Vem fattas? Hur många är det? Räkna tre gånger!

Nu kommer "mellanchefen" ut för att räkna passagerarna. Sen in till "storchefen" med antalet.

Babadag! Under molnet ligger höga starten 1970 m.ö.h med två
startriktningar.
Den mindre ljusa fläcken på mitten är mellanstarten (1800 m) som
används vid nordlig vind.
Stora ljusa området är nedre södra starten (1700 m). Nu ska vi ställa
oss på den vänstra toppen.

Bergspredikan på "kamtoppen". Info om hur och varför man ska ta sig förbi bergskammen.

Om man har låg höjd så får man flyga runt "kammen" och sen ut mot havet.

Tittar vi mot havet så ser vi den stora "ravinen" som går in i berget. Där ner ligger 800 m starten.

Den ljusa ytan vid stupkanten är 800 m starten. Det är hiskligt högt när man står på plats och ser ned i ravinen.

Nu är det dags för uppackning! Trots den stora ytan kan det stundtals bli trångt.

Efter att nästan varit på 3000 m så flyger jag nu in mot Ölüdeniz.

Trots att jag sett denna vy ett antal gånger nu så är den fortfarande fascinerande.

Misstänker att denna lagun är en av de mest fotograferade i hela världen.

Snart är det läge att börja planera för inflygning. Toppen till vänster är referenshöjd för slutfasen.

Den halvcirkelformade ytan syns tydligt från hög höjd. (Framför den stora poolen).

Jag vek min skärm oftast själv. Årets taxa var 2 miljoner för skärm och 3 M inkl. packning i säck (14-21 kr).

Kvällsflyget klart. En "Efes" är standardbelöningen.

Putte o Simon går igenom ev. saker som hänt under dagen.

Mona och Monica kopplar också av. (Burk i handen = en s.k. "case" öl.)

Tor håller tummarna för alla som ska flyga säkerhetskurs i morgon. Syrrorna i bakgrunden.

Dennis och Klemens med en nypackad nödskärm. Varför då?

Du sitter hemma och äter mat. Titta mot taket och vad ser du då? Här är taket på vårt favoritställe.

Denna kruka står numera på gräset framför landningsplatsen. Varför?

Tar man bort krukan så finns detta lilla järnrör uppstickande ur gräset. Väldigt svårt att se.

Har man då otur så kan man slå i foten/benet vid landningen så den skadas. Och det...

BÄste BÄsökare. Välkommen hit till vår bostad.

Den s.k. "Spökstaden" fick ett besök av oss. Öde husruiner är vad som finns kvar.

Kommer inte min mat snart? Jag är jättehungrig! Undrar om dem också ska äta "lammdetaljer"?

Midsommarfest på turkisk grillrestaurang. Grillkocken gömmer sig i röken.

Även turkarna har festlekar. Klemens försöker slå botten ur en flaska. Många fick ont i handen den kvällen.

Stellan försöker befria sig från någon som trasslat in sig i hans lina. Båda vann.

Dagen efter! Nu åker vi från låga starten upp mot höga. Ca 300 m höjdskillnad.

Vi passerar mellanstarten ca 1800 m.ö.h. Har plats för två utlagda skärmar. Bra vid ca 3-5 m/s nordlig vind.

Man får inte ha svaga nerver när jeepen kör här. Det är smalt och brant så det räcker till.

Sista kurvan ska passeras. Här är den vanligaste startplatsen på toppen.

Topphuset (1970 m.ö.h.) Det går att starta på denna sida också om vinden ligger rätt.

Här passerar fru Sundman högt i skyn.

Babadag, (Fadersberget) en mäktig herre som kan vara både mjuk och hård mot oss skärmflygare.

Bay-watch på uppdrag.

Ett dopp i böljan blå efter dagens flyg känns helt rätt.

Glass kan säljas på flera sätt. Fråga efter priset först! Jag fick betala 4 miljoner (28 kr) för en glasspinne.

Lördag och sista kvällen med gänget. Långbord vid "Cloud9".

Tre hungriga "Amigos" och Emma väntar på en ny portion av grillspett m.m.

Till efterrätten serverades som vanligt videoinspelningar av dagens flygturer.

Nattlivet med tjo o tjim finns för hugade spekulanter.

En vecka går fort. Av 13 "möjliga" flygtillfällen så funkade 9-10 st. För hård vind övriga gånger.

Röda stugor flyga vi förbi. På åkern ligger stora vita "myrägg". Arlanda angörs om en minut. Hemma!

Vov vov! Från en av oss "gatukorsningar".

"After-fly" i skuggan vid landningsplatsen. Skål! //LEK