Direktlänk till denna sida:  www.intelligentdesign.st/cilie.htm

 

ANIMATION - RÖRLIG BILD AV CILIE/FLAGELL

 

En cilie/flagell består av ett membramtäckt fiberknippe som kallas ett axon. Ett axon är en ringliknande struktur bestående av 9 st dubbla mikrotubuli som omger två enkla mikrotubuli  (se fig. nedan). Varje yttre dublett bildar två sammanvävda ringar, den ena bestående av 13 fibrer (subfiber A), den andra av 10 fibertrådar (subfiber B). Fibrerna i mikrotubuli är uppbyggda av två proteiner som fått namnet alfa och beta tubulin. De 11 (sk 9 + 2 arrangemang) mikrotubuli som utgör axonet, hållssamman av tre slags bindningar: Subfiber A är förenade med de innersta
mikrotubuli medels radiellt gående "ekrar". Närliggande yttre dubletter hålls samman av fibrer bestående av ett starkt elastiskt protein kallad nexin och de centrala mikrotubuli hålls samman av en tvärställd brygga. Slutligen, varje subfiber A har två fästarmar, en riktat inåt och en utåt, som båda innehåller proteinet dynein. Genom fram och återgående rörelse hos cilier/flageller kan bakterier och protozoer röra sig i olika riktningar. Vill du se ett videoklipp (Youtube) som utförligt beskriver hur bakterier använder flageller för att ta sig fram, så klicka här. Följande länk är en introduktion till Molecular Machines and Irreducible Complexity .

 

 

 

Nedanstående bild visar en cilie/flagell i genomskärning. Läs texten ovan och sök rätt på motsvarande mikrostruktur i bilden nedan. Försök samtidigt göra dig en föreställning om hur tillfälliga genförändringar sk mutationer ska kunna successivt bygga upp en komplex struktur av detta slag, genom naturligt urval.

Beskrivning: zeszyt6-fiber10

 

Detta urval beskrivs enligt Macbeth (och även Dawkins) "som en blind process, en opersonlig yttring av enbart naturliga krafter. Är processen blind, så kan den inte planera framåt. Den kan inte göra uppoffringar nu, till förmån för ett avlägset framtida syfte, därför att processen saknar förmåga att uppställa och infria mål. Varje förändring måste därför rättfärdigas av egna omedelbara fördelar och inte sådana som leder till något önskat slutmål." Att slumpmässigt addera små - nästan steglösa - förändringar fram till dess att en funktionell integrerad enhet uppstår, kan endast ske om vi antar att det finns en skapande intelligens bakom processen. Darwins materialistiska förklaringsmodell är helt otillräcklig när det gäller "icke-reducerbara" strukturer. 

 

ANIMATION - RÖRLIG BILD SOM VISAR HUR FLAGELLENS BÖLJANDE SIMRÖRELSE UPPKOMMER.

 

Beskrivning: tubes20aniDragkraften hos det drivande proteinet - dynein - får två närliggande dubbletter att glida längs varandra. Det elastiska proteinet - nexin - som håller samman två närliggande mikrotubuli omvandlar den längsgående glidrörelsen till en böljande fram- och återgående rörelse.(se fig.) Det är denna svängande rörelse som får små encelliga organismer att simma framåt/bakåt. Sitter flimmerhåren däremot förankrade vid fasta celler åstadkommer den gemensamma rörelsen hos alla flimmerhåren att vätskan förflyttas i en bestämd riktning. På så sätt förhindras att t ex slembildningar rinner ned i lungorna. (Forskarrapport om flagell: KLICKA HÄR)

 

ANIMATION - RÖRLIG BILD AV FLAGELL

 

 
  Beskrivning: machineani  Bakterieflagellen består av tre delar: ett filament (blå färg i fig), en krok (guldfärgad del) samt en basalkropp, som ligger mot plasmamembranet. Rotationsrörelsen hos flagellen hålls igång av små elmotorer. (Se bild) Motorerna drivs av en protonström framställd på kemisk väg och kan rotera ända upp till 6000 varv i minuten vilket motsvarar cirka 10-100 cellängder i sekunden.

Precis som en vanlig elmotor har dessa motorer en stator, en rotor, en propeller, två lagerringar och ett batteri med spänningen 0,2 volt. Man har kunnat konstatera att dessa "bakteriemotorer" drivs av ca 20 proteiner. För att tillverka dessa krävs i sin tur ytterligare 20 proteiner. Om någon av dessa 40 proteiner avlägsnas upphör rörelseorganet att fungera. Det är denna känslighet mot reduktion (som Behe betecknar Irreducibly Complexity eller på svenska icke-reducerbar komplexitet) som fått många forskare att ifrågasätta dess (darwinistiska) evolution.
Precis som det är omöjligt att tänka sig en successiv uppbyggnad av en vanlig elmotor (med bibehållen funktion i varje utvecklingsfas), är det omöjligt att föreställa sig hur dessa biokemiska mini-motorer kunnat utvecklas genom små darwinistiska utvecklingssteg. Kan verkligen naturligt urval av slumpvisa förändringar (mutationer) åstadkomma detta? Se vidstående video.
The Bacterial Flagellum – Truly An Engineering Marvel!