Direktlänk till denna sida: www.intelligentdesign.st/ordet.htm

 

”Ordet blev människa”

Av Kjell Ulander

 

INFORMATION UPPSTÅR INTE AV SIG SJÄLV

”I begynnelsen var materia och energi.” Så lyder första meningen i förordet till Vetenskapens Värld (1). Med denna utgångspunkt försöker vetenskapsmän inom olika discipliner ge sitt bidrag till hur man löser livets mysterier.  ”Ur slumpvisa variationer sållas livets mästerverk fram – planlöst, utan syfte, men med ett mirakulöst resultat”. Så avslutas förordet, som sammantaget ger en belysande inramning åt bokens innehåll och grundsyn.

Mot denna materialistiska filosofi står Bibelns budskap om en planerad skapelse framsprungen ur ett icke-materiellt tillstånd i enlighet med bibelordet: ”I begynnelsen var Ordet och Ordet fanns hos Gud… Allt blev till genom det…” (2). Skillnaden är påtaglig. Medan modern kosmologi utgår från att det i början bara fanns materia och energi så talar Bibeln om en planlagd skapelseakt framsprungen ur en gudomlig tanke. Vad moderna kosmologer indirekt säger är att materia och energi i sig bär på en potentiell förmåga att med tiden frambringa livsformer av oanad komplexitet. Skapelsetroende kan hålla med om att energi och materia är en nödvändig förutsättning för jordelivets fortlevnad, men vänder sig starkt mot att det skulle vara en tillräcklig utgångspunkt för att skapa informationsbärande biologiska enheter. Information uppstår inte av sig själv. Det är i grunden ett metafysiskt fenomen. Ur ett andligt icke-materiellt tillstånd av gudomligt slag skapades vårt fysiska universum. Detta är en av grundtankarna i biblisk skapelsetro. Genom ett gudomligt ”input” materialiserades det osynliga ”Ordet”. När detta skedde blev Guds osynliga egenskaper möjlig att upptäcka och utforska av tänkande och medvetna varelser. Den synliga skapelsen bär således med sig information från Skaparen själv. Men innan vi utvecklar dessa tankar ytterligare vill jag beröra några allmänna synpunkter om information.

SINNENA – PORTEN FÖR INFORMATION

När vi talar om informationsöverföring associerar vi ofta till avancerade tekniska lösningar. Vad vi inte alltid tänker på är de biologiska ”kontaktorgan” som all kommunikation måste passera. De är så naturliga och uppenbara att vi nästa glömmer bort att de finns. När exempelvis två människor utbyter tankar med varandra är skriftspråket ett vanligt hjälpmedel. Men utan syn vore detta hjälpmedel värdelöst. En mera direkt metod att nå kontakt är att samtala med vederbörande. I detta fall är både syn och hörsel involverad i informationsflödet. Känsliga fingertoppar kan också användas. För blinda är detta en mycket viktig informationskanal. Genom teckenspråket kan dövstumma ”visualisera” sina tankar.

 

Sinnenas medverkan vid all överföring av information är lika självklar som nödvändig. De ger oss kontakt med yttervärlden. Sinnena (hörsel, syn, känsel, lukt och smak) är porten till den fysiska värld vi lever i. Skador på ett eller flera sinnesorgan leder ofrånkomligt till att världen krymper i något avseende. Eftersom våra sinnen endast känner av fysiska retningar, måste tankar och idéer få en fysisk utformning för att över huvud taget kunna förmedlas. Man kan säga att de måste materialiseras för att kunna överföras.

När exempelvis en kompositör nynnar en ny melodi för sig själv, så överför denne ett musikaliskt tema till energi (ljudvågor). Kompositionen har därmed fått en fysisk utformning. Den som sitter på höravstånd kan nu tillgodogöra sig melodin. Ett annat sätt att ge melodin en fysisk gestaltning är att skriva ned den på ett notblad. Därmed är den tillgänglig för alla som kan läsa och spela efter noter. Exempelvis kan en pianist återge melodin som kompositören först nynnade, utan att ha hört den tidigare.

INFORMATION ÄR VARKEN MATERIA ELLER ENERGI

Men varifrån kommer egentligen melodin? För att få svar på den frågan måste vi återvända till kompositören. Melodin uppstod någonstans i hjärnan. Så långt håller säkert alla med. Men var det verkligen hjärnan som skapade melodin? Är kompositörens musikaliska kreativitet detsamma som hjärnfunktionen?  Svaret på den frågan är tveklöst nej (5). Att just denna melodi skapats av kompositör X beror inte på ett mekaniskt utflöde från den fysiska hjärnan. Hjärnan producerar inte tankar eller idéer i samma bemärkelse som exempelvis njurar avsöndrar urin. Det finns ingen fysisk metod att komma åt ursprunget till melodin. Vad man kan säga är att idén eller kompositionen har en slags osynlig icke-materiell existens i sig själv, som inte går att direkt härleda från den substans hjärnan består av. ”Ju mer vi vet, dess mer måste vi erkänna att … subjektiva erfarenheter aldrig kan reduceras till det som sker i hjärnan”, skriver nobelpristagaren J C Eccles (4).

Även om tankar och idéer uppstår i hjärnan och på så sätt är fysiskt beroende av den, finns det ändå ingen kliniskt metod att komma åt dessa tankar. De står på något sätt över hjärnans funktionella nivå (5). Det handlar om en ”växelverkan mellan materiella och immateriella enheter” säger Eccles, och fortsätter: ”Hur den sker ligger helt bortom vår naturvetenskapliga förståelse.” Vi har inte ens en bra teori om hur hjärnan fungerar. Ständigt nya upptäckter understryker det unika med hjärnan och förstärker uppfattningen att den är den mest komplicerade levande struktur vi känner. Vidden av dess kapacitet ligger långt utanför vår fattningsförmåga.

Detta citat belyser det problem som uppstår när fenomenets beskaffenhet överstiger undersökningsmetodens begränsning. Mentala eller andliga företeelser går inte att utforska med kliniska eller fysiska metoder. Trots mångårig och intensiv forskning famlar vi fortfarande i blindo.

Det är intressant att lägga märke till att hjärnans ”materiella och immateriella enheter”, som Eccles och andra hjärnforskare gett uttryck åt, stämmer väl in på tankar som finns inom modern informationsteori. Vad denna förhållandevis unga vetenskap kommit fram till är att information är en ”mental och inte en materiell kvantitet” (6). Enligt ett ofta citerat uttalande av cybernetikens och informationsteorins grundare Norbert Wiener är information av icke-materiell natur. ”Information är information, varken materia eller energi. Ingen materialistisk teori kan överleva, om den inte tar hänsyn till detta” (7).

 

INFORMATION STARTAR I EN MEDVETABDEPROCESS

Ur fysikalisk ståndpunkt kan man inte särskilja det som rör känslor, tankar och idéer, från hjärnan där de uppstår. På motsvarande sätt är det omöjligt att fysiskt separera budskapet, från de symboler som bär informationen. Men vår oförmåga att göra fysisk åtskillnad motsäger inte påståendet att medvetandeprocessen i hjärnan har en oberoende existens vid sidan om det materiella. (I YouTube-videon: David Chalmers on Consciousness, redogör prof. Chalmers (8) för det mänskliga medvetandets immateriella särprägel. ”Medvetandet är mer än fysiska processer i hjärnan”, hävdar han)

 

Med följande illustration vill jag ytterligare belysa skillnad mellan informationens källa och dess överföring. Anta att jag tar en promenad längs en sandstrand. Plötsligt stannar jag upp. I sanden rakt framför står det skrivet, ”Jag älskar Anne”. Någon har tydligen skrivit ned en kärleksförklaring. Dess fysiska form är lätt att särskilja från övriga bildningar, men det som ändå väcker min nyfikenhet är ”det nakna” budskapet som dessa kodade bokstäver bär med sig. Medan jag står och tittar på dessa bokstäver och funderar över vem som kan ha skrivit ned denna mening och varför, kommer en stor våg och sköljer bort alltsammans. Inte ens en bokstav lämnas kvar. Men trots att de symboler som gav en fysisk gestaltning åt vad någon kände eller tänkte vid ett visst tillfälle, nu är borta, så har ändå inget förändrats hos den som uttryckte denna tanke. Detta belyser något viktigt i all informationsbehandling nämligen att den idémässiga källan är väsensskild från de ”bärare” som förmedlar informationen. Man kan säga att idémässigt är alla kodsystem döda. Därför är de utbytbara. Andra bokstäver eller symboler kan fylla samma funktion. Exempelvis skulle samma mening kunna skrivas på ett helt annat språk, med nya bokstäver, men med samma innehåll. Man skulle också kunna skicka iväg ett telegrafiskt meddelande med samma information genom att använda Morse-koden. Ur informationssynpunkt är det också ointressant om meddelandet finns lagrad i sandens ytstruktur, som minnesspår i hjärnans vindlingar eller som magnetspår på ett ljud- eller videoband. När allt kommer omkring är dessa fysiska ”lagringsdepåer” bara förstenad information som vid behov kan aktiveras. Magnetspår kan lätt omvandlas till information avpassad till syn och hörsel. Det avgörande är inte vilken kod som används, på vilket sätt överföringen sker (skriftligt, akustiskt, optiskt, elektriskt) eller hur informationen deponeras, utan det mottagaren är intresserad av är andemeningen i meddelandet. Och för att budskapet ska nå fram och bli begripligt måste både avsändare och mottagare behärska de konventioner eller språkregler som gäller. Semantiken d.v.s. förhållandet mellan språkets form och dess betydelse, är en viktig del i all informationsbehandling.

Kännetecknande för all information är att den startar och slutar i en medvetandeprocess. Ibland når inte informationen fram därför att mottagaren av en eller annan anledning inte kan tyda koden. Skälen till detta kan vara många. Ett är att man inte känner till konventionen bakom koden. Detta är mycket vanligt när det gäller arkeologiska skrifter som runskrifter och hieroglyfer. Men av samma skäl kan även ett modernt främmande språk vara förseglat. En annan orsak till att information går förlorad kan vara att mottagaren har något sinne skadat. En blind t.ex. är utestängd från visuell information. Skulle dessutom hörseln vara skadat är isoleringen nästan total. Vad dessa och andra liknande exempel visar är att information kan föreligga även om inte mottagaren kan tillägna sig budskapet. ”Sändning” kan visst pågå trots svårigheter att hitta ”mottagningsfrekvensen”.

 

IDÈ-STYRD ELLER MATERIA-BETINGAD FORMGIVNING?

En bit skarp flinta, formad till en spjutspets, är en förhållandevis enkel konstruktion. Men ändå är det lätt att känna igen den karaktäristik som skiljer föremålet från den gestaltning naturen av en slump kan åstadkomma. Den ändamålsenliga formen förmedlar en slags information som tydligt visar att någon bearbetat flintstycket i ett speciellt syfte. Spjutspetsens form beror alltså inte på inre egenskaper hos materialet, utan har påtvingats materialet med avsikt. ”Koden” som i detta fall känns igen genom flintans speciella utformning (egg, spets, hulling mm.) bär på en information eller om man så vill, en ”jaktidé”, som visserligen finns inhuggit i flintstycket, men som ändå har en idémässig grund oberoende av materialet.

Synålen är ett liknande exempel som prof. E H Andrews tar upp i sin bok ”Gud, Vetenskap och Evolution” (9). Den är gjord av rostfritt stål och har en tämligen enkel form. Men trots detta kan vi på sannolika grunder utesluta att den tillkommit genom naturliga processer. Den har nämligen en form (en vass respektive en trubbig ända med en ögla i) och är gjord av ett material (rostfritt stål) som skiljer sig markant från vad naturen kan åstadkomma. (Mount Rushemore är ett annat exempel)

Att naturen kan förse med materia (järn, nickel, krom mm) och energi i överflöd är en klen tröst i sammanhanget. Det bildas ändå inga synålar. Vad som ytterligare krävs är att det finns en intelligent formgivare, som kan materialisera och kanalisera den ”hantverksidé” som kännetecknar nålar. Den elementära information som nålen förmedlar är således ingen logisk konsekvens av att energi och materia finns i riklig mängd.

Och det är inte bara tillverkade föremål som har en form som omöjligen kan tillskrivas egenskaper hos själva materien, utan detta gäller i än högre grad den organiska formrikedom som vi finner i naturen. Ta som exempel en liten viol. Varifrån har den fått sin karaktäristiska form? Är det från de atomer som den är sammansatt av? Nej! Det är inget speciellt med de enskilda atomer eller molekyler violen är uppbyggd av. Vad är det då som har tvingat materia att formas på ett för violer kännetecknande sätt? Svaret är kort och gott information. Allt levande inklusive människan har fått sitt utseende från den information som finns lagrad i cellens DNA. Inte ens ett hårstrå har rotats utan ett ”medgivande” från cellens DNA. Men till skillnad från vad som gäller för synålar, så vet ingen hur organiskt liv (inklusive violer) skapades. Detta ger utrymme för spekulationer.

Är då inte alla former bärare av information? Nej! Den sfäriska formen hos en regndroppe beror enbart på fysikaliska och kemiska egenskaper. Droppformen är inte påtvingad eller styrd av någon kod. Så fort droppar bildas är de sfäriska. På samma sätt förhåller det sig med t.ex. snökristaller. Deras formrikedom och skönhet har sin grund i enbart materiella betingelser. Former som på detta sätt är framsprungna ur egenskaper som materien själv har, uppfyller inte kriteriet på informationsbärande enheter. Den grundläggande skillnaden mellan ett av naturen format malmstycke och en rostfri nål, är således av helt annat slag än vad som kan framkomma ur en jämförelse grundad på enbart materiell basis. Detta gäller i än högre grad, vid jämförelse mellan en snökristall och en levande cell. I ena fallet kan vi tala om en kod-styrd skapelse, i andra om en materia-betingad formgivning. Varje teori som bortser från den icke-materiella aspekten på information, gör ett fatalt misstag. Den kommer inte att överleva, framhåller informationsteorins förespråkare. Att beskriva verkligheten utifrån en stark reducerad verklighetsbeskrivning kan bara ge ett resultat, en förvrängd beskrivning. Den som vill ha en översiktlig genomgång av informationsteorins grundtankar kan titta på följande (mycket sevärda) video: ” Programming of Life-Information”. (ca 5 min)

 

MYSTERIET BAKOM DNA

Finns det några inre egenskaper hos de kemiska beståndsdelar som DNA–molekyler är uppbyggda av, som kan förklara dess kodade sekvens? Är informationen i DNA - molekylen en logisk konsekvens av den materia den är sammansatt av? Frågan har delvis behandlats, men för att ge en vidare belysning, kan vi lyssna på vad prof. E H Andrews säger angående skillnaden mellan strukturell och kodad ordning. ”Alla substanser, även DNA, äger vad vi skulle kunna kalla en kemisk ordning, som är direkt beroende av strukturen i de atomer de består av… Detta är en ordning som finns i själva materien. I DNA och andra jättemolekyler i levande materia (t ex RNA, proteiner) har emellertid ovanpå denna kemiska ordning lagts in en högre form av ordning, nämligen kodad information… informationsinnehållet i sådana koder kan inte ha utvecklats genom slumpvisa processer eller ´brus´”(10).

Mysteriet bakom DNA är inte i första hand av strukturell art, dvs. att molekylen fått en speciell utformning orsakad av atomernas geometriska och kemiska egenskaper, utan vad det hela handlar om är den kodade ordning eller information som DNA- molekylen bär med sig och som uppenbarligen inte är en egenskap hos materien själv. Dilemmat är inte det genetiska alfabetet utan språket, säger professor Murrey Eden (11), i ett pedagogiskt försök att ringa in grundproblemet. Man behöver inte vara djupsinnig för att inse skillnaden mellan att kunna rabbla bokstäver utantill eller att kunna tala och förstå ett språk. ”Inget nu levande konventionellt språk, kan tolerera slumpförändringar i den symbolsekvens som uttrycker dess meningar. Betydelsen går oundvikligen förlorad. Varje förändring måste vara syntaktiskt laglig” (12). Detta uttalande av Eden har en direkt tillämpning på det genetiska språket, vilket också Eden framhåller. Cancerceller är bara ett exempel på komplikationer till följd av en icke syntaktisk förändring i det genetiska språket.

 

ÖVER ÅN EFTER VATTEN

 Är vi de enda intelligenta varelserna i universum? Som ett led i att försöka besvara frågan och få kontakt med andra tänkande varelser utvecklade astronomen Carl Sagan vid Cornelluniversitetet en metod som gick ut på att sända ett interstellärt radiobudskap. Enlig Sagan (13) är ”den allra mest lovande metoden att sända ett bildbudskap.” En sådan ”radiobild” skulle bestå av en man, en kvinna, ett barn, solsystemet och flera atomer. Radiobudskapet skulle åstadkommas genom att sända iväg en serie streck och punkter, som var och en kallas ”en informationsenhet”. Eftersom bilden är sammanställd av en kodad sekvens av radiosignaler, så kommer en eventuell mottagare att tveklöst kunna särskilja informationen från det meningslösa radiobrus som ständigt omger oss. Strategin är helt i linje med vad modern informationsteori kommit fram till, nämligen att ingen information kan överföras om den inte har sitt upphov i en mental källa, d.v.s. information är genom sin natur ett icke-materiellt fenomen (7). Skulle vi någon gång i framtiden urskilja ett meningsfullt rymdbudskap, då behöver vi inte tveka om att budskapet kommer från tänkande och medvetna varelser. Hittills har dock alla försök att fånga in signaler från intelligenta rymdvarelser varit förgäves. Men frågan är, behöver vi spana ut mot världsrymden efter speciella radiosignaler för att finna tecken på intelligens?  Går vi inte, som man brukar säga, över ån efter vatten? Svaret på frågan ligger närmare än vi tror. Det finns inom dig. Varje cell i din kropp bär på information, som ytterst har sitt upphov i en andlig icke-materiell skapelseakt i tidernas begynnelse. Den genetiska koden (DNA) bär med sig en ofantlig mängd information, som tveklöst härrör från ett intellekt utan motstycke.  Hur skulle jorden egentligen se ut om inte genetisk information hade funnits? Svaret får vi om vi studerar våra närmaste grannar i rymden. Jorden skulle vara lika steril och ödslig som övriga planeter i vårt solsystem. Borde inte detta övertyga den mest hårdnackade slumpförespråkaren om att vi har att göra med information från skapelsens begynnelse?

 

GUD BLÅSTE IN LIVSANDE I MÄNNISKAN

Denna artikel började med citatet: ”I begynnelsen var materia och energi”(1). Men att spontant uppkomna molekyler skulle kunna utveckla en ”inre kärna av individualitet”, som kan tänka, känna glädje, sorg, uppleva skönhet och reflektera över sitt ursprung, är en grundlös spekulation utan historisk och experimentell underbyggnad. Dessutom står den på kollisionskurs med modern informationsteori. ”Ingen informationskedja kan existera utan ett mentalt ursprung”, skriver prof. Werner Gitt (7). Vad Gitt klargör är att information (utifrån vetenskaplig ståndpunkt) har samma fundamentala ställning som energi och materia. (1). Detta innebär i sin tur att traditionell vetenskap står lika villrådig inför frågor rörande källan till information, som man är till materiens och energins ursprung. När denna (från materia och energi) oberoende existens hos information kopplas samman med dess ursprungliga, mentala och andliga härkomst, så är vi snubblande nära den teologiska tesen om skapelse ”ur intet”. Vid denna andliga – immateriella – skapelseakt, frambringade Gud både energi och materia (14). Men det framgår också att Gud genom en speciell skapelseakt, gav människan en moralisk och andlig särställning, genom att ”blåsa in livsande i hennes näsa” (1Mos 2:7).

Bibeln ger således inte materia och energi samma ursprungliga ställning som vanligtvis kosmologer gör idag. Detta är i och för sig inte märkligt mot bakgrund av att vetenskapen av hävd utgår från en sinnesbaserad verklighetsbeskrivning, medan teologi går ett steg längre och tar med den andliga dimensionen. Före skapelsen av materia och energi, fanns det gudomliga ”Ordet”. Detta är grunden i skapelsetron. Även om inte informationsteorin har för avsikt att ge stöd åt teologiska utsagor, så är det intressant att se den överenstämmelse som ändå råder.

GENOM TRON FÖRSTÅR VI …

Information kan inte finnas utan en ursprunglig immateriell källa, men vad denna andliga källa egentligen är, kan ingen fysisk varelse beskriva eller tänka ut. Detta bero bl.a. på språkets och tankens upplösningsförmåga. Alla begrepp som ska uttryckas i ord måste vara mindre abstrakt, mindre komplext än det språk med vilket det skall förmedlas. Detta sätter gränser för vad vi kan beskriva och förklara. Men den avgörande begränsningen ligger ändå i vårt intellekt. Som skapade varelser är det omöjligt att kunna förståndsmässigt famna den storslagna skapelseakt som vi alla utgör en del av. Men genom välgrundad tro kan vi nå längre. ”Genom tron vet vi att universum skapades på Guds befallning, och att allt det vi ser skapades ur det osynliga” (15). ”Innan något hade skapats fanns Guda eviga ord – Kristus. Han har alltid funnits till och är Gud. Han skapade allt som finns, och ingenting finns som inte han har skapat” (16).

DEN FYSISKA DÖDEN KAN INTE UTPLÅNA MÄNNISKAN

Johannes börjar med att beskriva det andliga, det icke-materiella tillståndet som rådde före den fysiska skapelsen på följande sätt. ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud”(17). I Bibelns första kapitel får vi en kortfattad beskrivning, där Gud genom ett ”VARDE LJUS” gav det osynliga en gestaltning möjlig att registrera med sinnen. Trots att skapelseprocessens storhet och komplexitet ligger utanför mänskans intellektuella räckvidd, så har ändå Gud synliggjort tillräckligt av skapelsen, för att vi ska kunna ”förstå” och ta ett välgrundat ställningstagande, utan att skylla på bristande uppenbarelse. ”Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet har ända från världens skapelse varit synliga, i det de kunna förstås genom hans verk. Så är de utan ursäkt” (18).

 

Livet har sitt ursprung i det gudomliga ”Ordet”. Utan det skulle vi inte existera. ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till” (19). Skaparen ”bär upp allt med kraften i sitt ord”. Man kan säga att den fysiska skapelsen hålls upp av det osynliga i Guds väsen. Och detta, som våra fysiska sinnen inte kan registrera, kommer att bli bestående. ”Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt” (20). Det betyder att människans fysiska klädnad kommer liksom inskriptionen i sanden att sköljas bort av tidens våg. Men denna kroppsliga likvidering är inte detsamma som mental eller andlig utplåning. Lika litet som ett vågskvalp kan skölja bort ursprunget till den tanke någon skrivit i sanden, kommer den fysiska döden att kunna utplåna anden i människan. ”Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik en kropp han har i sin härlighet…” Det är nu som det ”dödliga uppslukas av livet” säger Paulus: ”Gud har själv skapat oss för detta, och som en borgen har han gett oss Anden” (21). Det betyder att den människa som utestänger det gudomliga och enbart förlitar sig på sina fysiska sinnen, kommer obönhörligt att gå miste om livets djupaste mening. Det är Bibelns klara budskap. ”En `själisk` människa tar inte emot vad som hör Guds Ande till. Det är henne en dårskap, och hon kan inte förstå det, ty det måste utgrundas på ett andligt sätt. Den andliga människan åter kan utgrunda allt, men själv kan hon inte utgrundas av någon” (22).

DÄRFÖR SYNLIGGJORDES GUDS SYFTE I KRISTI KROPP

I den fysiska värld vi lever, sker normalt all kommunikation människor emellan via sinnena. Tankar och idéer, ja allt som kan inrymmas i begreppet information, måste därför få en fysisk gestaltning för att kunna förmedlas. Denna materiella begränsning finns inte mellan Gud och människa, den enda varelse som fick ”livsande” inblåst i sig. Gud kan tala direkt till vårt tankeliv. Genom bön och med Andens vägledning och hjälp, kan vi osminkat och utan att vi alltid vet vad behovet är, få direktkontakt med Gud. ”Ty vad vi rätteligen bör be om, det vet vi inte, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar”(23).

Att Gud som skapat allt inklusive det materiella också kan uppenbara sig på ett nytt och annorlunda sätt, är helt i linje med guds allmakt. Exempelvis fick Moses höra och se Gud uppenbara sig i en brinnande buske. Busken brann, dock utan att den blev förtärd (24). Här kan man tala om en slags interaktion mellan andlig och fysiskt. En liknande händelse upplever lärjungarna efter uppståndelsen, när de var samlade i den övre salen. ”Då kom Jesus, trots att dörrarna var reglade, och stod mitt ibland dem och sade: Frid åt er alla”. (25). De sinnliga barriärerna var inget hinder för den uppståndne Jesus. För att uppmuntra och övertyga de djupt bedrövade och förskräckta lärjungarna (och då speciellt Tomas) uppenbarade han sig än en gång på ett fysiskt igenkännande sätt, synligt märkt av det han nyss gått igenom. Känn och se och tvivla inte, var Jesu uppmaning.

Jungfrufödseln, då Jesu moder Maria blev havande genom Helig Ande, är också en unik historisk tilldragelse, som strider mot naturlagarna och som vetenskapen inte kan förklara. Därmed har det inte inträffat, menar många. Men bibelns ambition och syfte är högre än att tillmötesgå människans tidsanpassade och materiella beskrivning av verkligheten.

Då Jesus blev avlad genom Helig Ande, tog det evigt himmelska sin boning i det fysiskt begränsade. Därmed började Gud, född före all tid existera här i tiden, både som sann Gud och sann människa. ”Ordet blev kött” i betydelsen ”Gud blev människa”, för att Gud var mån om att få kontakt med människan, som i alltför hög grad var förblindad av sinnesintrycken. Därför materialiserades Guds syften och tankar i Kristi kropp. ”Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, vi såg liksom en enfödd sons härlighet från sin fader, och han var full av nåd och sanning … han har förklarat honom (dvs Gud) för oss” (26). 

MÄNNISKAN BÄR EVIGHETEN INOM SIG

Gudsuppenbarelsen är verkligen mångfacetterad på mer än ett sätt. I historien hör vi hans fotsteg, i naturen ser vi hans händer, men i Kristus ser vi hans ansikte.

Människan bär evigheten inom sig. Även om inte vetenskapen kan bevisa detta, så går det inte heller att avfärda tanken som intellektuellt ohållbar.  Modern informationsteori har gett oss tydliga ledtrådar i vårt sökande.  ”Vi måste vara öppen för en djup och dramatisk mening med våra liv här på jorden, en betydelse som kommer att uppenbaras efter dödens omvandling”, skriver hjärn-specialisten J. C. Eccles och fortsätter: ”Jag tror att många naturvetare gjort ett högmodigt försök att få oss att tro att vi bara är betydelselösa djur som uppstått av en slump på en betydelselös planet som försvinner i den stora kosmiska väldigheten… Detta är scientismens falska filosofi, en slags science fiction”(5).

 

Referenser och kommentarer:

Alla illustrationer i denna artikel är gjorda av Anne Erlandsson

1.   Vetenskapens Värld, Livets Grunder, band 8 (1988) Fogtdals Förlag Malmö.

2.   Joh 1:1-

3.   In the Beginning Was Information: A Scientist Explains the Incredible Design in Nature.  Prof. Werner Gitt. 2006

4.   Eccles JC ”Mysteriet människan”, Signum nr 2, 1984. Översättning av Gunnar Gällmo. ”Man föreställer sig alltså att det naturvetenskapliga programmet skall leda fram till en slutlig materialistisk förståelse av alla våra psykiska erfarenheter, även det intimaste och heligaste. Denna fruktansvärda vidskepelse fick den ironiska beteckningen ”löftesmaterialismen” av den berömde filosofen Karl Popper, när han eftertryckligt förkastade den”.

5.   Andrews EH (1989) ”Gud vetenskap och Evolution”, FBS, sid 28. ”Ett välkänt filosofiskt resonemang går ut på att våra tankar och idèer inte har något värde, om de bara är en biprodukt till hjärnfunktionen, eftersom de i så fall helt enkelt är resultatet av icke-rationella fysiologiska processer, som inte i sig själva har någon `mening`. I så fall är också dessa argument själva meningslösa och tomma på innehåll, och man kan inte lita på dem som `sanna` i någon som helst betydelse. Vi tvingas alltså att antingen acceptera att förnuftet har en verklig existens oavsett hjärnfunktionen, eller stänga in oss i ett cirkelresonemang som tömmer all filosofi på mening”.

6.    Gitt W, ibid, sid 7

7.   Gitt W, ibid, sid5

8.   David John Chalmers, född 20 april 1966, är en filosof som är mest verksam inom medvetandefilosofin. Han är professor i filosofi och direktör för

       Centre for Consciousness vid Australian National University. Mest uppmärksammad har han blivit genom sin formulering av det svåra problemet

9.   Andrews EH, ibid, sid 65

10. Andrews EH, ibid, sid 64

11. Moorhead PS, Kaplan M (1967) Mathematical Challenges to the Neo-Darwian Interpretation of Evolution. Philadelphia: Wistar Institute, sid 11

12. Moorhead, Kaplan, ibid, sid 14

13. Tidskriften Smithsonian, maj 1978. Sid 42,44

14. Andrews EH, ibid, sid 23,24

15. Hebr 11:3

16. Joh 1:1-3 (Handbok för livet)

17 .Joh 1:1

18. Rom 1:20

19. Apg 17:28

20. 2 Kor 4:18

21. 2 Kor 5:4,5

22. 1 Kor 2:14.15

23.  Rom 8:26

24. 2Mos 3:2

25. Joh 20:26

26. Joh 1:14.18