Direktlänk till denna sida: www.intelligentdesign.st/scool-book.htm

 

Svensk lärobok ställer kritiska frågor om
Darwins evolutionsteori.

 


 

"Vad styr utvecklingen?" frågar läroboksförfattaren, med anledning av det komplexa samspel vi finner i naturen. "Måste vi inte på något sätt komplettera vår modell för utvecklingsgången?" 

 

CITAT:

...En förändring i ett enda anlag eller tillkomsten av ett enda nytt anlag medför nämligen sällan något positivt för individen eller arten. I regel krävs det ett samspel mellan flera anlag för att en värdefull, ny egenskap ska framträda. Ofta krävs det också att ett nytt beteende uppstår eller att ett tidigare beteende ändras för att den nya egenskapen ska ha något värde. Tänk bara på vilket invecklat samspel mellan olika kroppsdelar, vävnader, hormoner och beteenden som däggdjurens (och människans) fortplantning är. Ett så invecklat system av samverkande faktorer kan inte gärna ha uppkommit som resultat av en enda mutation. Vi kan också konstatera, att systemets enskilda delar inte gärna kan ha spelat någon avgörande roll vid det naturliga urvalet om de tillkommit successivt. Det är bara det kompletta systemet som har positivt urvalsvärde. Så kan t ex körtlar som producerar mjölk inte vara till någon nytta för ett djur som inte vårdar sina ungar eller för ett djur vars ungar inte kan leva på mjölk eller där ungarna och de vuxna saknar de beteenden som är nödvändiga för att däggningen ska lyckas. Sannolikheten för att alla de för däggningen nödvändiga arvsanlagen och beteendena uppkommit samtidigt och av en slump är mycket liten. (kurs.min) Det finns alltså redan efter detta enda exempel anledning att fråga sig om utvecklingen verkligen styrs på ett så mekaniskt och slumpmässigt sätt som antyddes i början av avsnittet. Måste vi inte på något sätt komplettera vår modell för utvecklingsgången?... 
(Ur Naturkunskap 2 av författarna Nilheden, Norling, Stake, Öberg och Östlund, Utgiven av Almqvist & Wiksell, sid 293-294, 1990)