ÖREBRO FOLKETS PARK ÄR 100 ÅR  (införd 02-06-24)

”Ett vykort som lär vara från invigningen av Folkets Park 1 juni 1902. Fotografen lyckades tydligen fånga en solglimt, för högtidsdagen var annars både regning och blåsig.”

Lördagen den 1 juni var det på pricken 100 år sedan Örebro fick sin första Folkets Park. Som jag berättat i en tidigare artikel hade man till att börja med stora planer på ett Folkets Hus kring förra sekelskiftet. Arbetarrörelsen växte sig allt starkare och för att kunna hålla sina möten och anföranden i tillräckligt stora lokaler växte dylika byggnader upp i minsta lilla samhälle runt om i landet. 

Folkets Hus-föreningen i Örebro bildades 1899 och förberedelserna var i full gång, men så plötsligt på årsmötet 16 februari 1902 fick arbetet en helt annan inriktning. 

Någon hade nämligen inkommit med ett förslag att man skulle inköpa mark till en festplats och styrelsen fick i uppdrag att lösa denna fråga. På Norr fanns lägenheten Rynningsberg (ordet lägenhet betecknade förr snarare mangårdshus med kringliggande byggnader) och den ägdes av baron Gabriel Djurklou som i sin tur hade köpt den av ett par ålderstigna systrar som fortfarande bodde kvar. 

Förhandlingar inleddes med Djurklou om inköp av fastigheten och den 22 april var affären i hamn för 15 000 kronor, med förbehåll att de bägge systrarna fick bo kvar så länge de levde (i en mindre torpstuga på området nära ån).

Nu var det bråda dagar, för den 1 juni skulle ju invigningen ske och alla, gammal som ung, hjälpte till med planteringar, byggande av dansbana och ett omgärdande staket, plus många andra praktiska detaljer. Björkallén, som syns på bilden, ledde från entrén vid Rynningegatan mot  den ursprungliga huvudbyggnaden. Det går faktiskt att se spår av denna allé än idag eftersom flera björkar står som i rad mellan gatan och berghällen i parken. Ja, denna berghäll är ju också ett naturligt spår och den syns till vänster på vykortet. 

Det berättas att invigningen inramades av en intensivt kall blåst åtföljd av regnskurar, men att ändå c:a 1 000 personer hade infunnit sig innanför staketet och lika många utanför. Tydligen så sken det ändå upp mellan skurarna av vykortsbilden att döma eller också har fotografen manipulerat fotot.

Huset som vi kan se, hade tillhört lägenheten Rynningsberg, men revs 1906 till förmån åt en större paviljong på samma plats intill berghällen. Där fanns en stor möteslokal med läktare, vilket tillgodosåg behoven och detta gjorde att ett Folkets Hus inte kändes allt för akut (byggdes först 1928 på Järnvägsgatan). 

Man förbättrade parken ständigt och en karusell hade införskaffats redan 1904, man byggde en teater längst ner mot Lillån, till att börja med utan bänkar, och 1922 tillkom en ny och modernare dansbana med tak. När man går i nuvarande Ulla Billquist park har man svårt att föreställa sig tidigare förekomst av en hel Folkets Park på denna lilla yta, men faktum är att dåvarande parken sträckte sig längre västerut och både teatern och dansbanan låg mitt i nuvarande Rynningsbergsgatan.

Men vad hände sedan? Säkert är det många som undrar. Efter några svackor på 1910-talet hade verksamheten nått en topp i slutet av 20-talet och början av 30-talet och man efterfrågade då möjligheten till ny mark för utvidgning av parken. 

Svaret blev helt överraskande att staden planerade en trafikled tvärs över området och man anmodades att helt sonika flytta på sig. Som vi vet så har ingen bilväg byggts där än idag, men Folkets Park fick ändå 1934 överta Adolfsbergs Brunns vida ytor. Dansbanan monterades ner och flyttades till nya parken i Adolfsberg och teatern fick också ny hemvist intill Glomman, närmare bestämt vid SGU:s sommarhem. Den stod kvar ända till 60-talet och undertecknad minns den när man var där på skolutflykt. Paviljongen fick vara kvar några år på gamla Folkets Park-området och uthyrdes till olika ändamål innan den slutligen fick lämna in.