Ur artikelserien "FÖrr och nu - LÄnet runt" i lÄns-posten 2011-

   


  Här på Söder låg kåkstadsdelen Gippersta   (införd 18-10-25)

Gippersta på 1930-talet, med Gulfmacken skymtande till vänster.

  

    En mack finns kvar, men nu är här enbart cykelväg.


Bankman Erik Larsson var flitig med kameran i Örebro på 1930- och 40-talen. Här hade han varit i slutet av Drottninggatan och fångat kåkar i stadsdelen Gippersta.

Det kan vara Erik Larssons cykel som vi ser i förgrunden, som han lagt ner under tiden för sitt fotograferande. Även dagens fotograf kom cyklande till platsen, också med en cykel utan stöd.
Men där slutar likheterna för platsen är helt förändrad. Nåja, det finns ju fortfarande en bensinmack kvar, precis som förr.

Men här finns nu en cykelväg, medan Drottninggatan på den gamla bilden, utgjorde stadens infart söderifrån. Vi ser från höger Drottninggatan 84, 86, 88 och 90. Innan 1912 hade husen gårdsnamn i stället för gautadresser.


Det var en liten stadsdel med namnet Gippersta och utgjorde ett av alla de små kåkområden som växte upp vilt utan stadsplanering, i mitten och senare delen av 1800-talet. Det var i industrialismens barndom, då folk flyttade från landsbygden in mot staden.


Vi hade andra liknande områden som Alsnäs i Skebäck, Knagglebacke på Norr, trähusen i slutet av Engelbrektsgatan och flera spridda träkåkar på Väster.
Det finns tyvärr inget exempel kvar av den tidens typiska bebyggelse, även om man länge hoppades att Mobacken på Mogatan, som revs på 80-talet, skulle kunna bevaras på plats.


En som växte upp i Gippersta på 1930-talet är Henry Lindkvist och om sin tid berättar han i ett kapitel i boken Örebro - våra minnen i ord och bild.
"Lägenheterna var omoderna med spis och kakelugn som värmekälla. Enda lyxen var indraget kallvatten. Till lägenheterna hörde utedass på gården."


En nymodighet nära området skulle bli bensinstationer. Eftersom Södermalmsplan var en trafikinfart så placerades flera bensinmackar här. Det var Shell, Gulf och BP.
På den tiden fanns ju inget godis till salu där, men det kunde man istället handla i en närbelägen kiosk.


Området kallades också ibland för Oxgropen, efter kreatursplatsen som funnits intill Södra kyrkogården.