Ur artikelserien "Förr och nu - LÄnet runt" i läns-posten 2011-

   


LÄGER I GRUSGROPEN införd (12-08-30)

Läger i Ånstaberg. Bortanför grusgropen fanns ett antal fastigheter som försvann när kommunen här senare byggde sina förråd vid nuvarande Skvadronvägen.


    
              Södra vägen 2012. Fastigheterna från 20-talsbilden var placerade framför respektive träddunge som syns till vänster på denna bild.


 

Ibland kan man få tag i fotografier som är väldigt svåra att lokalisera. Finns det inte heller någonting skrivet på kortet så försvårar detta än mer.

Bilden högst upp är lyckligtvis både daterad och platsangiven. Det står med skrivstil: "Zigenarlägret vid Adolfsberg 1921". Just Adolfsberg har i många år fungerat som en plats för tillfälliga bostäder åt romer, som man numera säger.

Baracker på 60-talet

Under 1960-talet minns man de baracker som fanns uppställda vid Gamla vägen, i närheten av järnvägstunneln. Även andra öppna platser har varit föremål för liknande inkvartering.

I boken Från gångna tiders Örebro, utgiven av Sällskapet Gamla Örebro, berättar Ville Zetterlind om hur han som barn på 1920-talet sommartid lekte med andra barn ur romerläger på Köpmangatan i Örebro. Det var på en obebyggd tomt, mellan denna gata och Kungsgatan. Vidare bevistades även ängarna runt nuvarande Almbyplan årligen av romska läger på 1930- och 40-talen. Bland annat föddes den berömda författarinnan Katarina Taikon där, i ett sådant läger.

Romer i Sörby

I boken så var det på min tid berättar Elsa Maria Nyström om sin barndom i Sörby på 1930-talet:

"Jag minns zigenarna som varje vår kom och slog läger på det stora gärdet där Bäckallén (nuv. Ragnevägen) tog slut. På dagarna fick man gå omkring och titta i lägret, men på kvällarna var det föreställning med inträde. I en del av tälten satt spåkvinnor och det var många som mer eller mindre handgripligt föstes in i tältet och fick sin framtidsdröm om evig trohet sönderslagen. Zigenarna var inte omtyckta av grannarna runtom och ingen ville tillåta dem att hämta vatten från gårdspumparna."

Kanske gick det till på ett liknande sätt vid tidpunkten för fotot här ovan. Man kan där se många örebroare stå och titta utanför lägret och nyfikenheten var säkert stor.

Det var något mycket exotiskt över det hela och även här fanns grannar i närheten, att döma av de hus som syns på bilden.

Bistavägen försvann

Nu var just frågan var bilden togs? För att klargöra detta tog Länsposten hjälp av Lars Hammarlund från Adolfsbergs hembygdsförening. Jämförelsebilden får därför tas på den nyanlagda Södra vägen.

Husen är numera borta, men grusgropen på bilden är kvar och detta kallades för Ånstaberg. Den ås som människorna i fonden står på utgjordes av den numera försvunna delen av Bistavägen, som gick ut i Gamla vägen. Man kan fortfarande se rester av denna väg och skyddsräcket finns till stora delar kvar. Utefter den försvunna Bistavägen ser man också det gamla industrispår som inte längre används.

I sammanhanget bör också nämnas Bo Hazells omfattande arbete som utmynnat i den nästan 700 sidor tjocka boken vid namn Resandefolket, vilken också belyser det romska folket.