Ur artikelserien "Förr och nu - LÄnet runt" i läns-posten 2011-

   


STRÅLANDE UTSIKTER FRÅN VATTENTORNET  (införd 12-04-26)


Första badet. Vykortet gavs ut då Gustavsviksbadet var nybyggt 1938.

 


Samma vy nutid. Växtligheten runt anläggningen har verkligen gjort platsen till en lummig oas i staden.

                                                             

Det är fascinerande att se hur våra fritids- och idrottsanläggningar har förändrats under alla år. På Öster har Behrn arena-byggnaderna verkligen gjort området till oigenkännlighet.

Även badanläggningen Gustavsvik har förändrats, även om det nu är några år sedan den senaste.
 Ända sedan 1880-talet hade det funnits ett tegelbruk här och det fanns två stora lertag. När sedan tegelbruket lades ner förvandlade regn- och grundvatten de oanvända lergroparna till ett badalternativ för örebroarna, som tidigare varit hänvisade till Svartån. Den inofficiella badplatsen blev så pass populär att Örebro stad beslutade att spendera en del pengar på komfort och faciliteter.

Invigdes officiellt 1938
Under 1930-talet rådde stor arbetslöshet och depression, vilket skapade flera arbetslöshetsprojekt och byggandet av badet var alltså ett sådant stort projekt mellan 1933-38. Det blev en succé när Gustavsviksbadet invigdes 1938 och anläggningen fick sitt namn efter Sveriges konung Gustav V. Det producerades förstås också en mängd vykort. Kortet med utsikt från Södra vattentornet var ett av de bättre och det går att se många intressanta detaljer. Den smala strängen mellan dammarna finns ju fortfarande kvar. Dessutom vissa delar av vägnätet, även om de nu har förvandlats till cykelbanor.

Grumligt vatten

Vattnet i de bägge dammarna blev dock snabbt grumligt och vattenreningsanordningar saknades. Därför stod ett bättre friluftsbad högt på önskelistan över angelägna kommunala projekt och år 1951 beslöt fullmäktige om ett nytt friluftsbad för cirka 5 000 badgäster. 
Det var tänkt att anläggningen vintertid även skulle kunna användas som ishockeyarena. Denna idé förkastades så småningom då tanken på en ishockeyhall bredvid Eyravallen istället hade kommit på tal.
 
Inomhusbad
Byggandet av badet skulle ske i etapper och i slutet av 50-talet påbörjades arbetet med dammbygget till höger, eller det som senare skulle komma att kallas Familjebadet. Till sommaren 1963 kunde äntligen hela det nya friluftsbadet Gustavsvik stå färdigt i och med invigningen av den tempererade 50-metersbassängen. 
På 1980-talet blev Gustavsvik ett av staden Örebros största samtalsämnen med anledning av den förslagsskiss som presenterades i dagstidningarna. Man skulle helt enkelt sätta en ”ostkupa” över 50-metersbassängen, vilket fick insändarsidorna att svämma över. Den som var uppväxt med ett öppet bassängbad tyckte naturligtvis inte om ”Ostkupe-projektet”, men protesterna lämnades ohörda. Även om det nu inte blev en ostkupa så måste man erkänna att ett tak ändå gjort badet mer tillgängligt, särskilt med tanke på den begränsade sommaren.