Ur artikelserien "Förr och nu - LÄnet runt" i läns-posten 2011-

   


MUSIKANTERNAS HUS KLARADE BRANDEN  införd (13-11-28)

Lewerthska huset kallades denna byggnad från 1853. Bildkälla: Stadsarkivet


    
År 1938 kom denna fastighet till i hörnet av Kungsgatan - Nygatan.

 

Bilderna visar nordöstra hörnet av Nygatan och Kungsgatan, där det sedan 1938 finns ett funkishus. Detta ersatte det så kallade Lewerthska huset som hade funnits där sedan 1853.

Förra torsdagen kunde vi här på "Förr och nu" läsa om den unga flickan Hedvig Norström som bodde i Loviseholm, Sanna. I Vintrosa bodde även Fredrik Sander (1828 - 1900), som var en svensk skald, konstkännare, ämbetsman och även ledamot av Svenska Akademien under sina elva sista levnadsår.

Under tonårstiden svärmade denne skald väldeliga för Hedvig, men kärlekens vägar kan ibland vara outgrundliga. År 1853 gifte sig istället Hedvig, 21 år gammal, med den 14 år äldre Karl Lewerth. Fredrik Sander skrev senare dikten "Selma" som skulle vara tillägnad Hedvig Norström.

Karl Lewerth föddes 1818 i Arboga och blev 1841 organist och kantor i Nikolaikyrkan i Örebro. Han tjänstgjorde även som musiklärare vid Karolinska skolan. Karl Lewerth komponerade flera häften med sånger  till minnesfesten av Engelbrektsstatyns avtäckelse i Örebro 1865. Under en tid hade Karl tillhört Kungliga operan i Stockholm och varit samtida elev med Jenny Lind. Han var en musikalisk begåvning av rang och de lewerthska konserterna hade stor betydelse i 1800-talets musikliv i Örebro.

Hedvig Norström var också en musikalisk begåvning och ägde en sångröst som få. Hon skulle utgöra en viktig del i makens konserter med sin alt-stämma. Karl Lewerth var alltså en inflytelserik person i 1800-talets Örebro och hade råd att bygga ett större hus centralt i Örebro. Även om det 1853 tillhörde utkanten. Intressant är att makarna Lewrths byggnad överlevde den stora stadsbranden 1854.

Hedvig Lewerth skulle bli änka 1888 och bara fem år senare dog dottern. Därefter flyttade Hedvig till Stockholm där även Fredrik Sander bodde. Denne lär dock ha varit märkt av sjukdom, men fick ändå besök av sin ungdomskärlek Hedvig.

År 1938 tyckte stadens styrande alltså att det var dags att riva den gamla byggnaden. Däremot har ju husen på andra sidan Nygatan, Söderlindhska gården, stått kvar sedan 1855.