Ur artikelserien "Örebrobilder" i Nerikes Allehanda 2001-

   


 

FRÅN CENTRALHOTELLET ÄNDA BORT TILL EPA (införd 05-06-02)

I det gamla Centralhotellets lokaler skulle senare varuhuset EPA idka sin affärsidé. Huset längst till höger, bakom trädet,  försvann 1905 och därefter kunde Storgatan rätas.

Vid Storgatans början, strax efter Storbron hade fotografen till Örebrobilden stått en sommardag för över 100 år sedan. Kortet är välskrivet på framsidan, för det var ju inte förrän efter 1905 som vykortet gjordes om så att man kunde få skrivyta på baksidan istället.

   Det skickades den 3/9 1902 till Fröken Elisabet Sterner med adress hos Friherinnan Lagerfeldt i Godegård från väninnan Anna. Textinnehållet ger prov på den stora hobbyn vid denna tid; att samla och byta vykort och den lyder:

Välkommen hem! Käraste Lisa! Vet du min förvåning är så stor så jag kan knappast tro det vara sant 2 kort på en gång, tack snälla du! Kan inte förstå att du inte hört af mig men jag har skrifvit ett långt bref till dig straxt som jag fick det första kortet från dig så tråkigt att du inte fått det men jag fick ju adr af din syster så nog tänkte jag den var rätt. Många helsningar din Anna.

Skulle bli mycket glad om jag fick en vy till.

Texten ”Centralhotellet” på vykortet fick medvetet stå kvar på tävlingsbilden eftersom namnet ändå inte är alltför känt i Örebrohistorien. Det var ett hus som byggdes 1862 och som redan den 1 oktober 1863 disponerades av vinhandlaren och hovmästaren vid Örebro hotell (senare Stora Hotellet) J. Björkegren och som här kom att driva egen hotellrörelse. Han överlät så småningom företaget till källarmästare Frans Johansson som i stället ville kalla det Centralhotellet och i bottenvåningen inrättades vid sekelskiftet stadens första automatservering.

   Både Björkegrens och Centralhotellet är namn som mer eller mindre försvunnit ur medvetandet hos den gemene örebroaren, men inte EPA väl? Det var här som landets första EPA-varuhus blev placerat 1930 av göteborgsföretaget AB Turitz & Co och fler skulle det bli över hela landet. Affärsidén för Enhetsprisaktiebolaget var fasta varupriser på 1 krona, ungefär som en föregångare till nutidens 10:an-butikerna.

I december 1961 kunde man inte bara säga EPA när man skulle dit, utan blev då tvungen att precisera med gamla och nya. Nya EPA var den första hyresgästen som inflyttade i det nybyggda Krämarvaruhuset, men i slutet av 60-talet försvann gamla EPA vid Storgatan 3 då ett nytt istället inrymdes i hörnet av nämnda gata och Fredsgatan, i nuvarande Lucullus lokaler. År 1978 försvann dock namnet EPA i samband med fusionen med Tempo.

   Under tiden som EPA-varuhuset drevs i bottenvåningen huserade restaurang Centrum på övervåningen i flera år, förutom Konfekthörnan och Pennspecialisten som också höll till i byggnaden. Restaurangens dans till levande orkestrar lever nog kvar i minnet hos många äldre örebroare.

Under min egen tonårstid på 1970-talet kunde man också dansa på samma våning, men till skivor. Det var på diskoteket Don Quijote som man nobbade en tjej som var hela tre år yngre, för 17 år var väldigt mycket mot 14. Ja, åldersperspektivet förändras sannerligen med åren. ”Donkan” drevs i samarbete med kommunen och det var ett utmärkt initiativ för att sysselsätta unga människor en lördagskväll, som annars kanske bara skrotade omkring på stadens gator. Skulle kanske vara något även för dagens tonåringar?

   Det gamla EPA-huset från 1862 revs så småningom i början av 1980-talet och diskussionen var het om hur nybyggnationen skulle kunna se ut och även hur man kunde göra Järntorget mer attraktivt. Man var noga med att den nya fastigheten skulle smälta in i teatermiljön och resultatet får man väl säga blev godkänt. Däremot har ingenting hänt med Järntorget som fortfarande är en enda stor bilparkering. 

   Huset mitt i bilden, på norra sidan av Järntorget, försvann på 1960-talet och ersattes senare av Skandiahuset.