FOLKETS PARK I RYNNINGE  (införd 01-09-03)

Samma år som Örebro Arbetarekommun bildades 1898 tog man upp frågan om en större, gemensam möteslokal och det bildades också en Folkets Hus-förening som fick föra frågan vidare. Den gryende arbetarrörelsen runt om i landet behövde lokaler för sina allt mer frekventa möten och därför byggdes det en mängd olika Folkets Hus kring det förra sekelskiftet.

Örebro Folkets Hus-förening hyrde de första åren en mindre lokal på Ågatan 3, och senare i den gamla gården Gamla gatan 9. Vid årsmötet där den 16 februari 1902 väcktes istället förslag om införskaffandet av mark till en Folkets Park. Styrelsen inledde förhandlingar med baron Gabriel Djurklou som ägde lägenheten Rynningsberg i Rynninge med gårdsbyggnader och trädgård. På ett extrainsatt möte under våren fattade man beslut i frågan och inköpte så fastigheten för 15 000 kr. Flera kända örebroare bidrog med ekonomisk hjälp och medlemmarna offrade all sin tid för uppröjning och plantering på området. Det var bråttom, den 22/4 hade området inköpts och nu var man mån om att kunna utnyttja det under sommaren.

I en notis i tidningen kunde man dagen innan invigningen den 1 juni läsa: ”Det är ett storslaget arbete.....varje eftermiddag under den senaste tiden har där varit en arbetsstyrka från 10 ända upp till 75 man, vilka alla för den goda sakens skull offrat tid och förtjänst.” Trots en intensivt kall blåst med regnskurar hade c:a 1000 personer infunnits sig till den stora invigningen av Örebro Folkets Park, och lika många stod nyfiket utanför staketet. Det hölls tal av bl.a. ordföranden i Folkets Hus-föreningen Mauritz Hultgren, det sjöngs och spelades, och när invigningsceremonin var slut öppnades den rymliga dansbanan.

Publikdragande program var svårt att åstadkomma den första tiden, men det fanns en del ”säkra kort”. Bondkomikern ”Svente i Flena”, sångaren ”Skånska Lasse”, ”Delsbostintan” och ”Kalle Nämndeman” var några som åkte runt på folkparksturné i landet. För att inte tala om ”Starke Arvid” som på en arm lyfte sex karlar och utlovade 1 000 kronor (en ofantlig summa) till den som upprepade hans kraftprov. Publiken fick också hjälpa till att roa genom att på scenen deltaga i diverse tävlingar och kanske det var därifrån som arrangörerna till de förr så populära ”Trivselkvällarna” i Stadsparken fick sina uppslag. Säkerligen hade man liksom Lasse Berghagen på Skansen även allsång för att publiken skulle aktiveras.  

Alla byggnationer på vykortet fanns inte vid invigningen 1902, utan man byggde ständigt till och förbättrade. Men tydligen hade man på 30-talet redan ”växt ur kostymen” och eftersom Adolfsbergs Brunn hade avvecklats fanns där ett mycket större område till förfogande. År 1934 flyttades Folkets Park till Adolfsberg och skulle senare byta namn till Brunnsparken.  

Men hur blev det med Folkets Hus då? Det var ju därför föreningen bildades. Jo, dagen före julafton 1928 kunde man även i Örebro inviga ett sådant. Det finns fortfarande kvar på Järnvägsgatan 8.