Ur artikelserien "Örebrobilder" i nerikes allehanda 2001-

 


ÖREBROS FÖRSTA FRIKYRKA   (införd 01-08-06)

 

Örebro har i mången tid, i stark konkurrens av Jönköping, innehaft epitetet ”Sveriges Jerusalem”. Detta beroende på den starkt frireligösa förankringen i denna del av landet, vilken kan räkna sin historia 150 år tillbaks i tiden. Hindersmässan 1851 besöktes bl.a. av en körsnär P.J. Heijdenberg, en ung man som satte sin fot i Örebro för första gången och som nyligen hade blivit omvänd.

 Väckelserörelsen hade börjat spira i Nordeuropa de första decennierna under 1800-talet och i Sverige såg den ut att ha en speciellt bra jordmån. Efter den gustavianska tidens fria dryckesyn och husbehovsbränning höll Sverige bildligt talat på att ”supa ihjäl sig”. En årsförbrukning på 46 liter (!) brännvin per individ vid ingången av 1800-talet är siffror som talar sitt tydliga språk.

Om nu staden Örebro var speciellt nedgången kan man undra, men ovan nämnde Heijdenberg såg efter sitt marknadsbesök någon form av kallelse och flyttade till staden för att här starta en regelbunden predikoverksamhet. Det är oklart var de första sammankomsterna hölls, men troligt är att Heijdenberg upplät sin egen bostad för ändamålet.

En av de flitigaste åhörarna var greve Kalling på Myrö herrgård vilken också gick in som, med ett mera modernt uttryck, sponsor. Heijdenberg for 1854 till Hamburg för att bli döpt och vid hemkomsten visade det sig finnas ett behov även för många av hans åhörare att bli döpta och förenade till en församling.

På kvällen den 16 september samma år vandrade Heijdenberg tillsammans med sex andra personer till Lillåns strand på Norr för att hålla en dopförrättning och den natten bildades sålunda stadens första frikyrkoförsamling, Örebro baptistförsamling. Sammankomsterna hölls ambulerande i medlemmarnas hem, men ett växande intresse gjorde att hemmets vrå blev för trång. År 1858 hade dessutom en missionsförening bildats, som förutom baptisterna även upptog andra troende och en gemensam byggnad blev en nödvändighet. Handlanden A. Kumlin uppförde med egna medel därför en träbyggnad in på gården Köpmangatan 31 (på samma tomt där Systembolaget nu ligger!) och därmed hade Örebros första frikyrkobyggnad sett dagens ljus.

Att urträda den Svenska kyrkan sågs inte med blida ögon och från invigningen kunde man läsa i Nerikes Nya Allehanda: ”Tilloppet av åhörare och åskådare var ganska stort och salen, som synes rymma 500 personer, var överfull. Tyvärr stördes gudstjänsten, som dock för somliga om ej alla var en verklig gudstjänst, av några personer, som ej lärt sig förstå, att även läsare äro människor, på vilkas heligaste känslor man ej bör plumt våldföra sig. Ehuru vi beklaga splittringen inom Svenska kyrkan och icke äro några vänner av läseriet, måste vi dock ogilla alla våldsamma åtgärder i religionssaker.”

Byggnaden på bilden blev 1874 för liten för Baptistförsamlingen som det året uppförde sin nya byggnad intill nuvarande Åhlénsvaruhuset. Därmed övertogs det gamla kapellet av Örebro Brödraförsamling som var en utbrytargren från den ursprungliga baptist-rörelsen.

När så också Brödraförsamlingen byggde nytt (Vasakyrkan 1890) blev den i Örebro nyetablerade Frälsningsarmén tredje innehavaren av ”Södra missionshuset” som det då kallades. William Booths anhängare växte också de i antal och 1910 tillkom ett nybygge på samma plats vilket innebar att Örebros första bönhus hade gjort sitt.