MINNE AV EN SKOSTAD (INF�RD 02-04-08)

”Trasiga skor och torra kex”!   Ja, s� kunde bortalagens hejaklackar skandera p� Eyravallens l�ktare f�r n�gra �r sedan. Men jag tror nog att dessa forna n�ringslivsgrenar i v�r stad numera har fallit i gl�mska hos dagens AIK- och Djurg�rdshuliganer. 

F�rhoppningsvis har det ej gjort s� f�r dagens yngre �rebrogeneration, men f�r att putsa upp minnet n�got kanske detta vykort kan passa in i sammanhanget. 

Kortet �r tidigast fr�n 1913 eftersom skofabriken Kronan d� anlades, som ocks� syns p� en av de nio bilderna och det visar f�r ovanlighetens skull inte upp den tidens st�rsta f�retag, f�rutom n�mnda Kronan och Almqvist & Johansson.

STADENS F�RST anlagda hette just �rebro skofabrik och startade p� ny�rsaftonen 1894 i en av Segelbergs t�ndsticksfabriks gamla lokaler mellan �stra Bangatan och Klostergatan. �r 1907 byggde f�retaget nytt i h�rnet av n�mnda gata och J�rnv�gsgatan och det �r en byggnad som st�r kvar �n idag, dock med annan verksamhet.

Att g�ra skor var ett stort hantverk f�rr innan fabrikstillverkningen fanns och skomakaren gick runt i g�rdarna och utf�rde dessa sysslor p� plats. Ibland kunde det h�nda att han var tvungen att tillbringa flera dagar p� g�rden om det r�rde sig om st�rre best�llningar. P� 1830-talet intr�ffade en liten revolution i verksamheten; man b�rjade tillverka skor utan best�llning som sedan s�ldes p� marknaderna i �rebro. 

Denna r�relse b�rjade i Kumlatrakten och visade sig vara ypperligt l�nsam och praktisk. Lavinen var ig�ng och �ven skomakare fr�n �rebro och �vriga N�rke b�rjade arbeta enligt samma metod, vilken n�r industrialismen slog igenom skulle leda till den stora skofabriksetableringen i �rebro och Kumla.

Skofabrikseran tog dock slut d� importerade skor fr�mst fr�n Italien blev f�r sv�ra i konkurrensen och ingen av fabrikerna p� vykortet finns allts� kvar. M�nga �r s�kert helt obekanta f�r l�saren och h�r kommer en radda med adresser och �rtal som kan vara av intresse. 

Om vi b�rjar �verst med Vasa s� fanns den fr�n 1906 i ett numera rivet g�rdshus p� Storgatan 43 och flyttade 1915 till Rudbecksgatan 4 och upph�rde 1930. Almqvist & Johansson grundades av Herbert Almqvist och Jacob Johansson 1899 och l�g p� Ringgatan 15 innan den eldh�rjades 1963 och fick ny adress i h�rnet Klostergatan - Fredsgatan. 

Fr�n eldsv�dan 1963 har jag ett speciellt minne eftersom min far arbetade d�r (inte i eldsv�dan, utan p� fabriken). Som vanligt cyklade han hem p� lunchen och medan vi satt i k�ket s�g vi en stor r�kpelare fr�n andra sidan stan stiga upp mot himlen och ingen av oss visste d� att det var min fars arbetsplats som brann.

Det s�gs att branden uppkom fr�n en gasl�ga som n�stan var osynlig f�r �gat och som anv�ndes till ett visst moment i skotillverkningen. N�r ringsignalen lj�d f�r lunch h�ngde anv�ndaren upp slangen p� v�ggen utan att st�nga av l�gan och vad v�rre var, denne h�ngde �ven av sig rocken ovanf�r......ja, just det, gasl�gan.

Sirius  �vertog 1913 G�tas gamla fabrikslokaler p� K�pmangatan 38. Samma �r anlades som sagt Kronan p� �stra Bangatan 36, d�r numera SCB-huset ligger. Marks skofabrik var en av de tidigare, grundad redan 1897 och hade redan �ret efter c:a 75 anst�llda. Lokalerna fanns p�  Markgatan. �rebroprofilen Johan Behrn bildade 1904 en skon�tlingsfabrik i h�rnet av K�pmangatan – Rudbecksgatan som 1913 utvidgades till en skofabrik kallad Svanen. I ett hus bredvid Betelkyrkan hade han ocks� en skoaff�r.

P� �nggatan 11, bredvid nuvarande Medborgarhuset, grundade grosshandlare Emil Edling en skofabrik som senare blev vistelse f�r ett bokbinderi och kartongfabrik. Andersson o. Petterssons (Lundstr�m var inte med) skofabrik fanns i S�rby fr�n 1908 och L�derutstansnings AB anlades ocks� detta �r. 

N�r vykortet utkom runt 1915 sysselsattes n�rmare en fj�rdedel av �rebros befolkning inom skoindustrin. Efter andra v�rldskriget bef�stes �rebros plats inom skotillverkning ytterligare och andelen sysselsatta inom sektorn skulle uppg� till en tredjedel av stadens befolkning.

Oscaria kom att bli i s�rklass st�rst med c:a 2 000 anst�llda inklusive butikspersonal. Men p� 1960-talet skulle staden �rebro f�rvandlas fr�n skostad till skolstad.