Ur artikelserien "Förr och nu - LÄnet runt" i läns-posten 2011-

   


HÄR SKROTADES GAMLA T-FORDAR  (införd 12-03-29)

 

Örebro Exportaffär på 30-talet.

                        Samma vy idag. Spåren från den nedlagda Svartåbanan finns fortfarande kvar.

Från Läns-Postens medarbetare Rolf Johnsson kommer detta gamla foto från mitten av 1930-talet. Det togs av hans far, Bengt Johnsson, som arbetade vid Örebro Exportaffär.
 
Så kallades nämligen skrotupplaget utefter Svartåbanan, järnvägslinjen som förr gick åt Fjugestahållet. Skroten var uppdelad i två sektioner. Huvudskroten låg mellan Svartåbanan och järnvägsspåren mot Hallsberg. Den andra delen, låg bortom järnvägen, där Stadsbyggnadshusen ligger idag.
Ägare av skroten var en Gustav Karlsson, som bodde vid Våghustorget. Örebro Exportaffär flyttade sedan, vid 50-talets början, till Holmens industriområde. 
 
Erbjöds bli delägare
Bengt Johnsson var verkmästare i rörelsen och blev också erbjuden ett delägarskap. Men han var tvungen att avböja detta eftersom han tyvärr var analfabet. All läsning och räkning hade gått förlorad på grund av besvär med ett ben. Under hela skoltiden blev han opererad 14 gånger, vilket alltså spolierade hand skolgång.
Rolf minns som barn när han fick följa med sin far till skroten. Han minns pappa Bengts arbetskamrater; Finnström, Hova-Johan och "Purvel" Hagström. Ungefär där Svartå Bangata går under viadukterna fanns kontoret. Där intill hade man under andra världskriget haft en kaninfarm. Det var vanligt att man skaffade sådana djur under ransoneringstiden.
 
Började med lump
Örebro Exportaffär hade startat redan 1915 och förmodligen handlade man till en början mestadels med lump, innan bilar blev vanligt och det blev mer metallinriktat. Dessa metaller sorterades efter järn, stål och så vidare. Från slakterier fick man även in benrester som också skulle sorteras, innan de fraktades iväg på järnvägsvagnar.
Bengt Johnsson fick åka runt till bondgårdarna i hela länets landsbygd för att hämta skrot. Som kunder hade man också många bönder, som besökte skroten kanske  på jakt efter något vagnshjul eller liknande.
 
Ånsta banvaktstuga revs 1969
Bakom staketet syns Ånsta banvaktstuga och däremellan gick alltså Svartåbanan. Under taket på förstukvisten hängde en skylt med numret 284 på.  Vid staketet syns ett pappklätt tak till något som troligen var dressinboden. 
Ånsta banvaktstuga var en av de första efter banan som uppfördes 1897. Stugan såldes för rivning 1969 och på platsen finns nu ett stickspår till Nerikes Allehandas tryckeri, som även har inlemmat byggnaden till höger i sitt område.
Framför banvaktsstugan ser man en ledningsstolpe som också kan skönjas på den nya bilden. Bakom träden kan man skymta kommunens blå Stadsbyggnadshus, vilka kom till i slutet av 60-talet och början av 70-talet.