Ur artikelserien "Örebrobilder" i Nerikes Allehanda 2001-

   


 

FÖRSTA VYKORTET BILDADE FÖRENING (införd 04-11-15)

Det tidigast kända Örebrovykortet, stämplat den 31/12 1893, med Stora Hotellet, Sparbankshuset och Engelbrektsstatyn. I det forna Sparbankshuset huserar idag denna tidning.

Tidigare här i Örebrobilder har avbildats ett färglitografiskt vykort från Stentryckeriet, ett företag som verkade i Örebro i slutet av 1800-talet och en bit in i seklet därpå. Detta tryckeri och Nerikes Allehanda har en del intressanta kopplingar mellan sig. Svante Falk anlade 1843 nämligen ett tryckeri på Fabriksgatan 9 där han tillsammans med redaktören Otto Joel Gumaelius gav ut första numret av Nerikes Allahanda, som tidningen först hette, och 1860 inrättades även ett stentryckeri på fastighetens övervåning; ”Länstidningens stentryckeri”.

   Otto Gumaelius son Arvid övertog 1865 företaget med både tidningstryckeri och stentryckeri och 10 år senare separerade han de bägge verksamheterna till två företag; Länstidningens Tryckeri och Stentryckeriet. Bägge dessa näringar var vid det här laget förlagda till Örebro teaters flygelbyggnader. 

Ett ödesdigert misstag med gasbelysningen den 25 september 1882 satte dock teatern i lågor, men med många frivilliga krafter lyckades man ändå begränsa brandförloppet så att större delen av byggnaden kunde räddas. Karl Oskar Lindblom var ritlärare på Tekniska läroverket och dokumenterade eldsvådan i en dramatisk litografi som också blev publicerad i den rikstäckande skriften Ny Illustrerad Tidning. Om det var denna bedrift som gjorde att Arvid Gumaelius valde att låta nämnde konstnär få överta stentryckeriet ska låtas vara osagt. Men så skedde emellertid och Lindbloms kompanjon blev bokhandlaren Anders Pettersson Brydolf, innehavare av Rohloffs Bokhandel, granne med Tekniska skolan i Rådhuset.

Under dessa herrars ledning blomstrade företaget och verksamheten flyttades till Elgérigården vid Ågatan. Fortfarande var detta före vykortets tid i Örebro, men man tryckte aktiebrev, obligationer, fakturor, matsedlar, kartor, almanackor, visitkort, bröllops- och begravningskort och mycket mer, ofta rikt illustrerat med fina litografier. Karl Oskar Lindblom var den store litografen, men hade även medhjälpare och genom Rohloffs bokhandel kunde man få sina trycksaker försålda.

    Men 1893 var det äntligen dags för vykortet att göra entré och förmodligen är det Lindblom som ligger bakom ovanstående litografiska bilder på ett ganska oansenligt vykort stämplat nyårsafton detta år. Det trycktes i en brun nyans speciellt anpassad för stentryck, men denna färgnyans är inte längre tillgänglig, så därför får vi hålla till godo med en svart-vit variant. Kortet är underskrivet av en person vid namn Lindqvist och texten lyder: ”Ett godt nyår tillönskas Eder af Nordiska Affärsbyrån”.  Mottagaren var en herr N. P. Nicklasson i Solberga.

Låt vara att kortet ser något slätstruket ut, men dess historia är desto mer intressant. Det är nämligen det tidigast kända Örebro-vykortet och har så varit sedan jag inhandlade det relativt billigt (450 kr.) på en auktion i mitten på 1980-talet. För att hylla 100-årsminnet av Örebrovykortet satte jag sommaren 1993 upp en utställning på huvudpostkontoret vid Järntorget, för övrigt samma år som Nerikes Allehanda firade 150-årsjubileum. I samband med denna utställning lade jag ut en blankett med upprop om en vykortsförening i Örebro. Många trodde på idén och vi var fem vykortsentusiaster som i oktober samma år bildade den första interimstyrelsen. Föreningen är fortfarande livaktig med namnet Örebro Läns Vykortsförening.

Därför kan man med fog säga att det första Örebrovykortet gav upphov till den första vykortsföreningen i staden. Men, kanske hittar man i framtiden ett ännu äldre vykort, det är ingen som vet och det är just detta som gör det så spännande med vykort, för till skillnad från frimärken och mynt så finns det inga säkra uppgifter på utgåvorna.