tankar om örebros ursprung

 


Ett av de mest spännande i kapitlet Örebros historia är hur staden kom till. I  artikeln "Örevadet eller Wadköping?"  i serien Örebrobilder berörs det ämnet något men ofta är det förstås fråga om gissningar när det gäller denna tidsperiod, eftersom källorna är få.

Naturen har ju skapat vissa betingelser och goda förutsättningar för bosättningar i trakten av Örebro. En stor sjö, en å och flera grusåsar som gjorde det möjligt att stanna till här en längre tid.

Pär Hansson skriver i boken Närke (1981): "Vi har några dunkla skriftliga notiser om Närke under järnåldern. Enligt den isländske historieförfattaren Snorre Sturlasson, verksam på 1200-talet, var Närke på 500- och 600-talen e. Kr. ett kungarike."

I boken "Svenska stadsmonografier - Örebro" (1945) skriver Bertil Waldén: "De vanligaste ortsnamnen i Örebrotrakten liksom i hela Närke är  sta-namnen: Ormesta, Rosta, Hjärsta, Bista, Nasta, Skråmsta och Ånsta samt den sedan länge försvunna byn Resta (jfr Restalund). Dessa byar torde räkna sin tillkomst från förra hälften av första årtusendet e. Kr."

Innan Örebro blev stad bestod ytan av flera socknar; söder om Svartån låg Ånsta och norr om ån fanns Längbro socken. Namnet Örebro fanns därmed inte från början som ort utan betecknade troligtvis endast bron över ören d.v.s. grusbankar.