Ur artikelserien "Örebrobilder" i Nerikes Allehanda 2001-

 


DÅ KUNDE ÖREBROARNA ROA SIG RIKTIGT (införd 02-09-27)

utstallningen28_1.jpg (40705 bytes)

Kul med karusell. Vid Örebro läns utställning 1928 gjorde nöjesfältet stor succé, örebroaren var inte bortskämd med dylika förlustelser.

Att det finns en idrottsplats i västra stadsdelen som heter Trängen känner nog många till, men att namnet kommer från ordet ”trängkår” kanske är mindre bekant. Strax öster om nuvarande fotbollsarenan invigde Svea trängkår år 1907 sina kaserner, byggnader som står kvar än idag. Men efter ett riksdagsbeslut 1925 började regementet T1 avvecklas för att helt flytta till Östergötland två år senare.

  År 1928 skulle Örebro läns Hushållningssällskap fira 125-årsjubileum och även Hantverksföreningen jubilerade, visserligen endast 80 år, men ändå.

DETTA sammanträffande tyckte man skulle firas med en utställning och planerandet av ett större evenemang hade börjat. Det var då hela 17 år sedan Industri- och slöjdutställningen ägde rum på Karolinska skolgården, men det verkar som om utställningarna kom tätare förr, för i år är det 37 år sedan vi hade en större utställning i staden (700-årsjubiléet 1965), och när inträffar nästa?

  Kanske det skulle passa bra år 2003 då ovan nämnda hushållningssällskap fyller 200 år, närmare bestämt den 22 januari.

NÅVÄL, platsen för länsutställningen 1928 var självklar; de året innan utflyttade lokalerna vid trängkårsregementet passade utmärkt och den 21 juni kunde en högtidlig invigning ske med hjälp av Hans Majestät Konungen Gustav V (även ”V-gurra” kallad, dock inte officiellt).

  Sommaren anno 1928 var kall och blåsig, men säkert värmde det att skåda alla spännande begivenheter och det första som mötte besökaren var ett stort nöjesfält som låg alldeles snett framför den tillfälligt uppförda entrébyggnationen som kan ses i bildens fond.

  Vi ser också delar av kasernbyggnaderna och även tegelfastigheterna (numera belagda med putsfasad) i hörnet av Karlsgatan och Älvtomtagatan, som fortfarande används av elverket. Tivolit blev så populärt att det fick stå kvar en bra bit in i augusti trots att sista utställningsdagen var den 29 juli.

ÖREBROARNA var inte bortskämda med karuseller och andra förlustelser och enligt uppgift hade flera attraktioner Sverigepremiär under Örebroutställningen. För de flesta örebroare var det här man åkte berg-och-dalbana och radiobilar första gången och en mängd olika s.k. hjul förekom. Det var Pariserhjulet, Lustiga hjulet, Ferrishjulet och Häxhjulet.

  Det Lustiga hjulet kan ses till vänster i bild, men denna ser mer ut som en karusell och det är möjligt att man förr använde just ordet ”hjul” istället för ”karusell”. Denna hade uppfunnits av en amerikansk ingenjör och över 2 miljoner åkte den vid dess första framträdande på världsutställningen i S:t Louis i USA 1904.

SOM BILDEN också visar fanns ett anatomiskt museum, säkert med flera sensationer, vidare exponerades det vaxdockor i ett kabinett och man förevisade även ”orientaliska illusioner” i ett tält. Akrobater, balanskonstnärer och atleter demonstrerade sina konster, för att inte tala om svensk boxnings stora affischnamn; Harry Persson och Nisse Ramm. Bejublade föreställningar gjorde även Ernst Rolf och Kalle Nämndeman, den senare i buskisgenren, en dåtida stå-uppare vars popularitet kan jämföras med dagens Robert Gustafsson, alla jämförelser i övrigt bortses från.

YTTERLIGARE en företeelse som var ovan för örebroaren var Monte Carlo-tältet där många drömde om storkovan på roulettspelet. Det ryktades om att några gjort stora vinster, men de flesta var förlorare och vissa kunde inte handskas med nymodigheten så till den milda grad att hela avlöningen flög sin kos. Det blev klagomål i tidningarna och den tidens insändare förfasade sig över det hemska spelet vilket resulterade i att det förbjöds, till lycka för många hårt slitande husmödrar. Det täcka könet föredrog nog hellre att moatjén tillbringade några timmar på de bägge dansbanorna istället.

I NÄSTA artikel ska vi ta oss in genom entrégrindarna och bli lite seriösare, det vill säga besöka den egentliga utställningen. Som Robert Aschberg säger; ”häääng me´!”