Ur artikelserien "Örebrobilder" i Nerikes Allehanda 2001-

   


 

HÄR ARBETADES DET MED YLLE OCH VADD (införd 05-04-14)

”Ateljé Kessler” framställde detta tecknade vykort lagom till att den nya vaddfabriken stod klar i Sörby 1948. Kortet producerades som en korrespondens- och affärshandling med förtryckt baksida.

Så här ser det ut idag där det låg en gård för inte så länge sedan. Röhnisch sportwear huserar idag i lokalerna.
Bild: Anders Forsell

Var är den här bilden tagen, undrade vi och visade den tecknade bilden från 1948. Många såg att det rörde sig om Örebro- Vadd & Yllefabrik  i stadsdelen Sörby, där gatorna på teckningen numera heter Studievägen och Hemmansvägen.

   Sörby ja, det är väl lika bra att ta det från begynnelsen. Forskningen om ortsnamn hävdar att de som slutar med t.ex. –sta och –by har en månghundraårig historia, rent utav tidigare än 500-talet. Just i trakten kring Örebro förekommer mängder av liknande ortsnamn; Ormesta, Almby, Näsby, Ånsta, Rosta, Runnaby osv.  Sörby är ett vanligt namn runt om i Sverige, men just detta Sörby nämns i en häradsrättshandling från 1483, då med den ursprungliga benämningen ”Södherby”.

   Det är svårt att veta något bestämt om folkmängden i den lilla byn som hade sitt centrum ungefär vid bildens läge, intill bostadsområdet Tybble, men vissa handlingar ger för handen att byn inte var särskilt omfattande. På 1550-talet fanns där endast fyra skattebönder och man kan förmoda att befolkningen, med böndernas familjer och tjänstehjon, uppgick till 40-50 personer. Genom olika skiften skulle byn, eller närmare bestämt tomtindelningen, komma att ändras och vid det s.k. Laga skiftet 1858 benämnes Sörby nummer 1, 2, 3 och 4, där nummer två också kallades Mårtensgården. 

Det är faktiskt Mårtengårdens mangårdsbyggnad (numera riven) vi ser på teckningen längst ut till höger och när detta jordbruk avvecklades 1911 uppköptes det av Svenska Fabriksmagasinet. Ägaren, V.A. Kardell, hade kommit från Borås och drev  en manufakturaffär i Örebro och nu hade han planer på en vadd- och yllefabrik i Mårtensgårdens ladugård. Han inredde även andra ekonomibyggnader för sin fabriksrörelse och mangårdsbyggnaden fick bli disponentbostad. Sonen Gösta Kardell tog så småningom över verksamheten och företaget blomstrade. I januari 1946 blev man dock drabbad av en förödande brand, men man kunde ändå rädda en del maskiner och 1948 stod så den nya storslagna industrifastigheten färdig, vilket föranledde vykortet här ovan.

   Hur var det då att arbeta på vaddfabriken? Det finns utförliga beskrivningar tack vare en man vid namn Gunnar Holm som arbetade där på 40- och 50-talet tills han drabbades av dammallergi och var tvungen att byta arbetsplats. Senare som pensionär knackade han ner sitt liv och leverne på skrivmaskin, vilket blev ett lindrigt sagt omfattande arbete; hela åtta inbundna band på vardera cirka 500 sidor! Dessa memoarböcker existerar således endast i ett exemplar, men finns tillgängliga på Arkivcentrum.

Vaddfabriken kallades i folkmun för ”Luskrossen” och följande utdrag ur levnadsminnena anknyter till det ämnet:

   ”År 1955 fick en man anställning här som i många avseenden skilde sig från oss andra, för uj vad löss den mannen hade på sig. Detta hade ingen observerat då han fick sin anställning, men det kom att visa sig då han satt tillsammans med oss i lunchrummet och åt. Då fick vi som satt närmast se hur lössen kröp på mannens hals.”

   Arbetsmiljön var inte särskilt tilltalande och många besvärades kraftigt av dammet, speciellt på kardmaskinavdelningen. I mitten av 1950-talet arbetade där omkring 15 personer, ytterligare fem på madrassavdelningen, plus cirka 10 personer inom reparation, administration, och försäljning.  Holm skriver vidare:

   ”Emellertid var det en arbetarestam som blev kvar under många år och som tyckte det var bra som det var. Dom ansåg att det var skönt med en jämn värme och att få arbeta inomhus.”

   Företaget lades ner 1964 och en period därefter huserade stormarknaden Priso i lokalerna innan Samhall flyttade in. Numera finns Röhnisch Sportswear i byggnaden.

   Den uppmärksamme har kanske noterat ett tåg i bildens övre del och det var den sedan 1962 nedlagda smalspåriga järnvägslinjen mot Pålsboda. Om denna järnväg och även om Sörby har Almby-Norrbyås hembygdsförening utkommit med två olika skrifter, för den som vill veta mer.