Året är 1927 och platsen är Östra Bangatan i höjd med Hagaby skola. Man skymtar skolan till vänster om ångvälten på den gamla bilden.
Järnvägen går längre västerut utanför bild och det är alltså inte den som läggs, om nu någon trodde det. Man höll istället på att förbättra och göra en ny vägsträckning för Hovstavägen norrut. Men på sätt och vis kan man ändå kalla några av arbetarna för rallare, eftersom det är en typ av smalspårig järnväg som läggs ut. Men inte för att frakta folk på.
Fransk ingenjör
Decauvillebana var ett system för en lätt flyttbar spårväg, uppfunnen av den franske ingenjören Paul Decauville redan 1876. Konstruktionen kom inte i ropet förrän till världsutställningen i Paris 1889.
När man i Sverige pratar om Decauvillejärnvägar menar man i allmänhet permanenta eller tillfälliga banor med spårvidden 60 centimeter. Rälsbitarna i Decauvillebanan påminde i funktion om de rälslängder som används på en modelljärnväg, man sammanfogade dem på ett liknande sätt.
På vagnen fanns grus som skulle användas till vägbygget och rälsen var ett bra hjälpmedel. När lastbilen senare blev allmän vid vägbyggen hade Decauvillebanan tjänat ut sin roll.
Öppen väghyvel
Bilden har vi fått låna av Sture Kirchhoff som förr arbetade inom Tekniska förvaltningen på Örebro kommun. Han har varit med vid många väggbyggen genom årens lopp. Han var dock bara ett år när bildens vägbygge pågick.
Väghyveln, som syns bakom ångvälten, var helt öppen utan förarhytt och Sture minns den maskinen från förr.
– Det var ju egentligen bara två balkar som gick på vardera sidan. Ett skrapblad hängde ned, som skulle hyvla vägbanan. Vägmaskinen hade helgjutna gummihjul.
Ångvält som dragare
Framför väghyveln syns en ångvält, där man kan se det så kallade svänghjulet till höger.
– När man 1919 hämtade Karl Johan-statyn från järnvägsstationen hade man ingen bil som mäktade med att dra den tunga stenklumpen på vagn. Då använde man istället ångvält för att släpa statyn till Centralparken. Det kan mycket väl ha varit den på bilden, berättar Sture.
Bildens byggnadsbestånd finns faktiskt kvar, så när som på den bortersta uthusbyggnaden. I Hagaby skola har Örebro kommun sedan många år annan verksamhet, så det var länge sedan Hagaby skola inhyste några elever. Men efter 1927 slapp man ändå ha Hovstavägen alldeles in på husknuten.
