Tiburtius Tiburtius Christophori
Kyrkoherde. Blev 54 år.
| Född: | 1684 23/1 Falun, Kristine (Dala). [1] |
|---|
| Död: | 1738 6/5 Västra Vingåker (Södm). [2] |
|---|
Noteringar
Tillsammans med sina bröder Kristoffer och Gabriel inskriven maj 1691 vid Uppsala universitet, disputerade 1705, prästvigd maj 1707 i Västerås (Väsm), reg.pastor vid Dalregementet okt 1709. Låg med reg. i Stockholm under peståren 1710-11, följde i maj 1712 reg. till Karlshamn och därifrån i sept till Pommern och bevistade slaget vid Gadebusch och belägringen i Tönningen, där han blev fången i maj 1713. Lyckades efter 18 veckors fångenskap med stor livsfara hemkomma till Sverige och vistades i Stockholm. Sökte 1713 Grangärde pastorat utan framgång. Följde 1716 armén till Norge där han förlorade "allt equipage ända till prästkappan och led stora svårigheter". Entledigades från den ansträngande reg.pastorssysslan i maj 1717, varpå han tillträdde som kyrkoherde i Västra Vingåker (Södm) (kungl. fullmakt aug 1717). Predikade vid prästmötet i Strängnäs 1722, och blev prost över egen församling jan 1729. Död barnlös. [DRP, II/256]
Hade en son till systern Margareta, Tiburtius Tiburtz (1706-1787) som fosterson. Denne var kyrkoherde och prost i Vreta kloster, men även politiker och fanatisk hatt. Det var han, som i sekreta utskottet föreslog, att kung Adolf Fredriks namnteckning skulle ersättas av den omtalade namnstämpeln. [DRP, II/257]
Källor
| [1] | DRP, II/256 |
| | |
| [2] | ULA/ Västra Vingåker (D), C:3 (DB 1720-1747), s 115 |
| | |
| [3] | DRP, II/257 |
|