Personakt

1118 Olof Matsson Habacuk

Soldat.

Död:mellan 1693 och 1709 Stora Skedvi (Dala), Källberget.

Äktenskap med 1119 Margareta Jakobsdotter (1646? - >1715)

Vigsel:1683 Stora Skedvi (Dala). [1]

Barn:
Mats Olsson (1685? - )
Jakob Olsson (1688 - 1691)
Lisbet Olsdotter (1689 - )
559 Margareta Olsdotter (1691? - 1758)
Johan Olsson (1693 - )

Noteringar

Bosatt på Kosgården i Källberget, Stora Skedvi (Dala). Antogs 1678 som soldat för Ingarvshyttan's rote (nr 146) i Stora Skedvi, under livkompaniet vid Dalregementet. År 1709 blir han dock ersatt av en annan soldat. Olofs dödsår har inte lyckats verifieras i kyrkböcker eller generalmönsterrullor, men har av Emma Eriksson i sitt arbete "Vi Skedvibor" angetts till 1701 (Erikssons arbete är dock behäftad med stora brister).

Dalregementet (ca 900 man) deltog 1678 i blockaden av Kristianstad, och 1679 i blockaden av Helsingborg. Våren 1700 fördes dalreg. åter till Skåne där de efter landstigningen vid Humlebäck skeppades över till Själland. Hösten 1700 skeppades de till Estland, och deltog därefter i slaget vid Narva 20 nov 1700. I slutet av året sändes de för att inta staden Augdow, men tvingades, pga brist på belägringsartilleri och stark köld, att återvända utan att ha lyckats. Många soldater frös ihjäl vid belägringen. I början av 1701 var de i Livland där de gick i vinterkvarter, vari utbröt fältsjuka som kostade reg. ytterliggare 270 soldater. Under våren erhöll de dock kompletteringar. Dalreg. deltog 9 juli 1701 i övergången av floden Düna, och i mitten av mars 1702 fick de tillsamman med Östgöta ryttare order att anfalla staden Wilna där den svenskfientlige fursten Wisniowiecki fanns med en avdelning litauer. Östgöta ryttare tog dalkarlarna på hästländen och marscherade genom tjocka skogar och lyckades i gryningen 19 mars överrumpla fienden i Wilna och tillfoga honom stora förluster. Den 6 april försökte Wisniowiecki med en liknande manöver överraska svenskarna i Wilna men slogs tillbaka - Wisniowiecki var själv nära att bli tillfångatagen. I början av juni får dalreg. order om att ansluta till huvudhären som nu befann sig i Warszawa, och 9 juli 1702 deltog de i slaget vid Kliszow. I okt 1702 avdelades dalreg. (2200 man) att indriva bidrag till den svenska armén i ryska gränstrakterna samt att tvinga adeln där att vara lojal mot svenskarna. I feb 1703 var de tillbaka till huvudhären. I maj 1703 deltog de i belägringen av Thorn. Under 1707-09 deltog reg. i alla marscher som huvudhären gjorde under denna tid, bla deltog de i slaget vid Holowczyn 4 juli 1708. I slaget vid Malaticze 31 aug samma år var dalreg. bland de första som kom till undsättning till de svenska regementen som överraskats av ryssarna och bidrog starkt till att fördriva de numerärt överlägsna ryska styrkorna. Vid övergången av floden Dessna 5 nov 1708 var dalreg. först att gå över och kämpa mot ryssarnas försök att driva dem tillbaka. I slaget vid Poltava 28 juni 1709 var dalreg. bland de trupper som blev avskurna från huvudstyrkan under anfallet av redutterna. I striderna vid den tredje redutten, stupade större delen av dalreg, bla överste Siegroth, överstelöjtnant Drake och major Svinhufvud. De överlevande retirerade till några skansar norr om klostret vid Poltava där de senare blev tillfångatagna.


Källor

[1]ULA/ Stora Skedvi (W), C:1 (VB 1650-1703), s 65