Sigrid storråda
drottning Sverige, Danmark.
Noteringar
Snorre Sturlason (1220-t) nämner att hon var dotter till den mäktige hövdingen skoglar-Toste, och kommen från Västergötland där hennes bror Ulf, och sedemera dennes son Ragnvald, var jarlar. Hon gifte sig med kung Erik segersäll och fick med honom sönerna Olof som blev faderns efterträdare i Uppsala, och Emund i Västergötland, dit hon efter makens död (ca 995) drog sig tillbaka. Som nybliven änka besöktes hon av norske småkungen Harald grenske i Vestfold och den ryske fursten Vissivald (Vsevolod) såsom friare, men som hon lät innebränna då hon ville "vänja småkonungar av med att fria till sig"; hon uppges efter detta fått tillnamnet storråda. Dock lät hon sig bejakas av ett anbud från norske kung Olaf Tryggvesson, som i gåva gav henne en tung armring i guld, men som visade sig vara endast förgylld koppar och stulen från ett gudahov. I harm häröver uppstod tvist och förlovningen bröts av Olaf. Omkr. mellan 998-1000, i och med förlikningen mellan hennes son Olof och kung Sven tveskägg i Danmark, blev hon som fredspant gift med sistnämnde. Hon ska sedan ha eggat maken och sonen Olof mot Olaf Tryggvesson, som (ca 1000) stupade i slaget vid Svolder. [NFB, XXV/449; SBL, XXXII/185; ES, II/114]
Hennes tillnamn "storråda" kan möjl. härröra av en sammanblandning mellan Sigrid och den av Oddr Snorrason, på 1190-talet författade "Ingvar den vittfarnes saga", nämnde hedniska Aud (el. Öda) Håkonsdotter (dtr till norske ladejarlen Håkon Sigurdsson) som säges ha varit gift med Erik segersäll. Denne Aud kan möjl. ha kallats "stor-Aud" eller "stor-Öda", varpå Sigrid sedan tillskrivits detta namn och blivit kallad "Sigrid stor-Aud" eller "Sigrid stor-Öda".
|