Erik Knutsson (Erikska ätten)

kung Sverige.

Äktenskap med Richissa Valdemarsdotter (Estridska ätten) (- 1220)

Noteringar

Som ende överlevande av kung Knut Erikssons söner efter slaget vid Älgarås, i likanämnd sn (Vägö), nov 1205, flydde Erik till Norge, varifrån han återkom 1208, och i slaget vid Lena i Kungslena (Vägö) jan samma år besegrade den av en dansk här understödde kung Sverker Karlsson samt valdes därpå till kung. Sverker besegrades och dödades slutligen juli 1210 i slaget vid Gestilren (möjl. i Västergötland). Erik är den förste svenske kung, om vilken vi vet att han kröntes. Ceremonien utfördes nov 1210 av ärkebiskop Valerius, som förut varit Sverkers anhängare. Påven Innocentius III tog 1216 Sverige under sitt beskydd och bekräftade Erik i besittningsrätten till ej blott Sverige, utan även till allt det land han framöver kunde vinna av hedningarna. Innan brevet nått Sverige avled Erik, april 1216, av "hetsig feber". Om hans personlighet vet vi intet; Västgötalagens kungalängd säger, att han var en "god årkonung", vilket enbart betyder att skörden var god under hans regering. Begravdes i Varnhems kloster (Vägö). [SBL, XIV/257ff; SMV, I/290; ES, II/115]