Boleslaw I chrobry, av Polen (Piast)

kung Polen. Blev ca 58 år.

Äktenskap med Emnilde (970? - 1017)

Noteringar

Efterträdde fadern 992 som furste i Polen. Sedan han fördrivit sina bröder, med vilka han enligt faderns önskan skulle delat landet, och sålunda blivit ensam härskare, arbetade han oförtrutet på befästandet och utvidgandet av Polens makt både inåt och utåt. Han erövrade efter vartannat Danzig, Pommerellen, Krakau, Lausitz, Meissen, Mähren, Kiev och Röda Ryssland samt fick av kejsar Otto III investiturrätten över de polska biskoparna och länshöghet under honom över sia vem a öster om Öder. Efter Ottos död erövrade han Böhmen 1003, framträngde härjande i östra Tyskland ända till Elbe och frigjorde för en tid Polen från beroendet av detta land. Men redan följande år förlorade han Böhmen till kejsar Henrik II, som under ständiga framgångar ryckte in i Polen och 1005 tvang honom till fred, varvid B. måste avstå sina tyska erövringar och erkänna Henrik som länsherre. B. upptog sedermera ånyo striden med kejsaren, och den slutades först genom freden i Bautzen 1018, vari han mottog Lausitz och Meissen som kejserliga län. - Inom landet strävade B. att utbreda kristendomen, som befästes genom upprättandet av ärkebiskopsdömet i Gnesen och biskopsdömena i Kolberg, Krakau och Breslau, samt upprättade en mängd kastell, vars hövdingar, "kastellaner", skulle övervaka var och en den kringliggande trakten. På
grund av dessa förtjänster betraktas B., som 1024, året före sin död, lät kröna sig till kung, såsom
Polens egentlige grundläggare. Han lär ha stått i vänskaplig förbindelse såväl med Erik segersäll i Sverige som med Sven tveskägg i Danmark. [NFB, III/998; ES, II/120]