Nils Krumme
riksråd, häradshövding, väpnare.
| Död: | mellan 1561 och 1562 Västerljung (Södm), Örboholm. |
|---|
Noteringar
Bevistade Västerås riksdag 1527, och vigdes "vid fastlagstiden" samma år. Fick kort därefter Västerljung (Södm), och 1528 Ludgo (Södm), 1529 Valbo hd (Dals), samt 1531 Viste hd (Vägö), i förläningar. Blev väpnare 1529, häradshövding i Hölebo hd (Södm) juli 1529 - troligen till sin död, häradshövding i Rönö hd (Södm) före 1531, riksråd 1534. Satt 1529 i domstolen över västgötaherrarna, 1534 över Måns Nilsson i Aspeboda, och 1536 över myntmästaren Anders Hansson. Deltog 1535 i det svenska fälttåget i Skåne. Representerade 1542 kung Gustav vid överenskommelsen om stilleståndet med Nils Dacke, och då stilleståndet upphört, en av befälhavarna för kungens trupper mot denne 1543. Användes 1549, jämte Henrik Klasson (Horn), vid rågångs-förrättningen mellan Finland och Ryssland. Sändes 1561 i spetsen för en beskickning till Moskva, och därifrån till Novgorod, där samma år ett 20-årigt stilleståndsfördrag slöts. Var till 1540-talets slut bosatt på Örboholm i Västerljung (Södm), vilken han ärvt efter sin moster Ingeborg Ragnvaldsdotter (Välingeätten), men skrev sig 1550-54 till hustruns gård Ågården i Råda (Vägö), då han på 1550-talet blev häradshövding i Dalsland. Deltog där personligen i rättskipningen, enligt ett dombrev från jan 1554. Ägde från 1547 ett stenhus på Västerlånggatan i Stockholm (Uppl), samt jord i Hölebo, Rönö och Öknebo hd:r (Södm), Vartofta hd (Vägö), Gullbergs, Kinda och Ydre hd:r (Östg), Norra Vedbo hd (Smål), Sundals och Varbo hd:r (Dals), Grimstens hd (Närk) samt i Bohuslän. Levde ännu i aug 1561, men var död i juli 1562. [ÄSF, I:3/244f; SBL, XXI/612; SOH, 1954/12f; SAÄ, VII/401; SMV, II-III/589]
|
|
