Knut Folkason (Algotsönernas ätt)
riksråd, riddare. Blev ca 59 år.
| Född: | omkring 1289. |
|---|
| Död: | mellan 1348 och 1349. |
|---|
Noteringar
Troligen född och uppväxt i Norge. Nämnes tidigast i Sverige i sept 1318, då han beseglar sin moster Ingegerd Svantepolksdotters brev. Förpantade i jan 1319 jord i Östby i Danderyds skplg (Uppl) till S:t Klara kloster i Stockholm (Uppl), och jämte hustrun donerade jord i Skede i Ununge (Uppl) till samma kloster. Blev riksråd mellan 1319-20, och riddare 1322. Fick 1343 Blekinge och Lister av kung Magnus på 3 år mot en årlig avgift. Omtalas sista gången i juni 1348 och var död i feb 1349, enligt heliga Birgitta av näsblod. Var ständigt vid kung Magnus hov och förefaller ha varit heliga Birgittas bittraste antagonist. Enligt hennes "Vita Brynolphi" är det han, som avses då hon talar om "sin huvudfiende", som "slog vatten över Kristi brud, då hon gick på en trång gata", och troligen är det han som avses då Birgitta i Skara domk:a (Vägö) upprörs av att den helige Brynjulf, Knuts farbror, vars grav låg nära Knuts, skall ligga på en ringare plats än han borde. Han skall av en ande ha klandrats av att ligga så nära Brynjulf och kallats "det där smutsiga svinet". Innehade jord i Aska, Björkekinds, Lösings och Östkinds hd:r (Östg), Åkers hd och i Norrköpings stad (Södm), Snevringe hd i (Väsm) samt ett fiske i Vadsbo hd (Vägö). [ÄSF, I:1/4f, I:3/316; SBL, I/395; SMV, I/407]
|
|
