Personakt

Skjalm Hvide

jarl Själland; hövitsman. Blev ca 70 år.

Född:omkring 1043.
Död:1113.

Äktenskap med Signe (1050? - )

Vigsel:omkring 1070.

Barn:
Toke Skjalmsson (Hvide) (1077? - 1145?)
Ebbe Skjalmsson (Hvide) (1085? - 1151)

Noteringar

Nämnes mellan 1062-1113. Deltog på Sven Estridssons sida 1062 i sjöslaget vid Nissan i Halland, där han sårades och tillfångatogs, men lyckades snart rymma. Efter att brodern Åke omkr. 1090 blivit överrumplad och dödad av vendiska sjörövare i sundet mellan Själland och Falster, uppbådade han en dansk här varmed han på Julin tvingade dess invånare att utlämna de skyldiga, som han på platsen lät avrätta. Var jarl i Själland och efter Rügens erövring stadens hövitsman. Omtalas som den danska kronans, under Sven Estridsson och Erik ejegod, starkaste medhjälpare. Då kung Erik ejegod och drottning Bodil 1102 drog på pilgrimsresa blev han betrodd deras son Knut (lavard). Efter kungaparets död samma år blev han fosterfar till sonen, men då han var till åren kommen skickade han Knut till hertig Lothar av Sachsen. Begravdes i Fjenneslevlille k:a, men överfördes 1161 av sonsonen ärkebiskop Absalon till Sorö kloster (DAN). [DBL1, VIII/194f; DAA, 1898/223]