Drahomira, av Stodor
hertiginna Böhmen.
| Född: | omkring 885. |
|---|
| Död: | efter 935. |
|---|
Noteringar
Kom från nuvarande Havelland, beläget strax väster om Berlin i Tyskland. Efter makens för tidiga död (921) utsåg de böhmiska adelsmännen henne till regent för sin minderåriga äldste son Venceslaw, men blev tvungen att dela makten med sin svärmor Ludmilla, änka efter hertig Boriwoj, som tog hand om sönernas kristliga utbildning. Nutida historia skildrar Ludmilla som en återhållsam och from farmor, men det är troligt att de politiska kraven från regeringen krävde mer energi och världslighet än historien skildrar. Sonen Venceslaw var en av huvudorsakerna till oenigheterna mellan Drahomira och svärmodern, som hade fått stort inflytande över sonen och lämnade Drahomira att koncentrera sig på sin yngre son Boleslaw. Som ett resultat av Ludmillas inflytande över hennes son, lockade svärmodern till Drahomiras bittra fiendskap. Hon påstod att Ludmilla, med hjälp av bayerska missionärer, utbildade Venceslaw till att bli en munk snarare än en prins. Dessutom kan de två kvinnorna ha varit oense om de skulle erkänna öst-frankiska överhögheten. Ludmilla flydde från Prag till borgen i Tetín på vägen till Regensburg, där Drahomíras hantlangare (921), attackerade och strypte henne. Följande år attackerades Böhmen av hertig Arnulf av Bayern. När sonen Venceslaw blev myndig (922) skickade denne sin mamma i exil, även om han (925) kallade tillbaka henne. Sina sista år tillbringade hon i Prag; men efter mordet på sonen Venceslaw (935) flydde hon från hovet till kroaterna. [Wkp; ES, I/54]
|