Personakt Antavla

Godwin

jarl Wessex. Blev ca 63 år.

Far:Wulfnoth (965? - 1015)

Född:omkring 990.
Död:1053 15/4.

Äktenskap med Gyda Torgilsdotter (995? - )

Vigsel:omkring 1013.

Barn:
Harald Godwinson (1020? - 1066)

Noteringar

Första ggn omtalad 1018 som jarl under kung Knut den store, hos vem han stod högt i gunst. Nämnes från 1020 främst bland Knuts lekmannahövdingar. För att bevara förbindelsen med Danmark, efter Knuts död 1035, slöt han sig först till Knuts son Hardeknut, och 1037 till Harald harfot. Åvägabragte Edward bekännarens val till kung 1042, varpå han hämtade denne från Normandie och var sedan under hans regering det nationella partiets ledande statsman, ständigt motverkande de normandiska gunstlingarnas inflytande och även ofta i strid med de självrådiga jarlarna Leofric och Siward. Styrde själv Wessex, och hans söner Sven och Harald fick jarldömen i Mercia och Östangeln; hans inflytande hos kungen stärktes än mera, då denne 1045 gifte sig med hans dotter Edith. Det motverkades emellertid bl.a. av normanden Robert av Canterbury, som 1044 blev biskop av London och 1050 ärkebiskop. Öppen brytning mellan Godwin och kungen inträffade 1051, då han vägrade att utan rättegång bestraffa invånarna i Dover, som låg inom hans jarldöme, för några påstådda övergrepp från deras sida mot kungens svåger, greve Eustache av Boulogne. Förklarades, jämte sina söner, fredlösa på ett witenagemot och nödgades fly till Flandern, där sonen Tostig fann understöd för dem hos sin svåger, greve Balduin V. Återvände sommaren 1052 med en flotta, vann understöd hos Londons borgare och tvingade kungen att på ett stort möte (i sept) återinsätta dem i deras förra maktställning och förvisa en mängd utländska gunstlingar. Insjuknade dock kort därpå och avled efter ett gästabud hos kungen. [NFB, IX/1399f; ES, II/78]