Personakt Antavla

Knut Eriksson (Erikska ätten)

kung Sverige.

Far:Erik den helige (Erikska ätten) (1119? - 1159)
Mor:Kristine Björnsdotter (Estridska ätten) (- 1170)

Död:mellan 1195 och 1196.

Barn med ?

Barn:
Erik Knutsson (Erikska ätten) (- 1216)

Noteringar

Fick efter faderns död, 1159, gå i landsflykt och vistades en tid i Norge, innan han 1167 återvände till Sverige där han i april överföll och dödade kung Karl Sverkersson på Näs i Visingsö (Smål). Valdes till kung i Uppland. Långvariga strider följde mot andra tronkrävare, främst Karl Sverkerssons bror Borislaw, som besegrades och dödades 1169 vid Bjälbo (Östg), varvid han fick makten även i götalandskapen. Under senare delen av hans regeringstid var hans makt obestridd. Regeringen stördes, vad man vet, endast genom ett obekant slag vid Grönberga. Fick sitt stöd av jarlen Birger brosa (Folkungaätten), och nästan alla donationsbrev mm. är utfärdade av de två tillsammans. De slöt handelstraktat med hertig Heinrich Lejonet av Sachsen, herre över Lübeck (DEU), och gav sitt stöd åt Sverre Sigurdsson när denne gjorde sig till kung i Norge. Hedniska folk från andra sidan Östersjön härjade i Sverige vid denna tid och 1187 brändes Sigtuna (Uppl). Fasta försvarstorn uppfördes vid de viktigare sjölederna; bl.a. torde Stockholms och Kalmars slotts äldsta delar ha tillkommit. Den rikssvenska myntningen (Lödöse och Östra Aros) återupptogs. Efter en ovanligt lång regering avled han, troligen i Västergötland. Efterträddes av Karl Sverkerssons son Sverker trots att han genomdrev att en hans son utsågs till tronföljare. Hans till namnet okända svenska hustru var av hög börd, och hade en bror vid namn Knut som nämnes bland andra stormän i brev 1191. Omkring 1159 insattes hon i kloster, där hon blev svårt sjuk men överlevde och nämnes ännu våren 1193. [SBL, XXI/383ff; ES, II/115]