Bardas Skleros
general.
Noteringar
Var en bysantinsk general som 970 försvarade huvudstaden Konstantinopel mot den angripande storfurst Svjatoslaw av Kiev som besegrades; i slaget vid Arcadiopolis led ruserna stora förluster. Blev efter detta rådgivare åt sin svåger kejsar Johannes I Tzimiskes. Efter kejsarens död 976 utbröt tronstrider mellan Bardas och Basileios Lekapenos, som ledde regeringen. Denne avsatte Bardas som general, varpå han revolterade och gjorde sig till herre över större delen av östra riket. Efter att flera sjöbefälhavare slutit sig till honom, skyndade han till Konstantinopel och hotade där blockera Dardanellerna, men led nerlag i ett sjöslag, varpå han då lät belägra staden Nicaea, som ansågs vara en nyckel till huvudstaden. Basileios återkallade och insatte till genaral Bardas Phokas, som varit i exil för uppror mot den tidigare kejsaren. Denne drog ihop en armé och tågade mot Sebastea. Skleros lämnade då genast Nicaea och slog Phokas i två slag, men Phokas vann det tredje; den 24 mars 979 drabbade de samman - Skleros högg med sin lans av höger öra på Phocas häst innan han själv fick ett allvarligt sår i huvudet. Ryktet om hans död satte hans armé på flykt, men Skleros själv hittade skydd hos sina muslimska allierade. Därefter dämpades upproret utan svårigheter. Efter att de asiatiska stormännen vägrade ge honom fortsatt stöd i hans kamp drog han sig 980 tillbaka till Bagdad med familjen, där de i 6 år levde i välmåga vid kalifens hov. Blev 987 hemkallad av Phokas, som utnyttjade kriget mot bulgarerna i sin strävan att gripa kejsarkronan. Skleros drog ihop en armé till stöd för Phokas men arbetade mest för egen vinning, varpå Phokas fick honom fängslad. Efter Phokas död 989, blev Skleros ledare för revolten. Som en bruten och bländad man uppgav han sin kamp om kejsarkronan och levde sedan i halvt fångenskap i Trakien. Där besöktes han mars 991 av kejsar Basileios II på dennes väg till Bulgarien och blev av denne utnämnd till curopalates, varpå han dog en månad senare samma år. Michael Psellos (1018-1078) beskriver Bardas i sitt verk Chronographia (Bysantinska porträtt) som en kompetent planerare, genialisk att utföra det han planerat men besatt av rikedom. [Wkp]
|