Personakt Antavla

Birger brosa (Folkungaätten)

riksjarl Sverige.

Far:Bengt snivil (Folkungaätten)

Död:1202 9/1 Visingsö (Smål), Näs.

Äktenskap med Brigida Haraldsdotter (Hårfagreätten)

Vigsel:omkring 1161.

Barn:
Folke jarl (Folkungaätten) (- 1210)
Knut Birgersson (Folkungaätten) (- 1208)

Noteringar

Stod i mycket nära samarbete med kung Knut Eriksson, och utnämndes till dennes frejdade jarl i Svealand och Västergötland, samt efterträdde mellan 1172-74 jarlen Guttorm i Östergötland, vilken var kung Knuts företrädare Karl Sverkerssons jarl. Genom vigseln med Brigida, arvtagerska till Stenkilska ättens egendomar, kom Birger att bli den mäktigaste mannen i riket, i stånd att bestämma vem som sattes på eller av tronen. Priset på hans vänskap var högt, att bli ensam riksjarl. Hans släktförbindelser förde honom i beröring med de många stridigheter, som då rådde i Norge och Danmark. Han fick på besök flera norska tronkrävare, bl.a. Sverre Sigurdsson, som han bistod med män och pengar, samt knöt nära kontakter med. Även hans danska släktingar, ättlingar till Knut den helige, kom i liknande ärenden och sökte hans hjälp. Man vet att fred rådde mellan de Sverkerska och Erikska ätterna från 1172 till 1205, och att han var besvågrad med båda ätterna. Och då han bar jarlstitel från 1174 till sin död 1202, var det sannolikt Birgers starka hand, som hägnade freden. Under hans tid påbörjades byggandet av de första försvarsverken kring den handelsplats, vid Norrström, som uppvuxit i mälardalen, den s.k. Stockholmen (Stockholm). Av hans många egendomar kan nämnas Fivelstad i likanämnd sn (Östg), Riseberga och Snarve i Edsberg sn, Lottetorp vid Örebro och Mossby i Kumla (Närk), "Ruuinge" (Värm), i Gillberga i Närke, samt hade patronatsrätt i den helige Eskils k:a i Tuna (nu Eskilstuna) (Södm). [SBL, IV/415ff, XVI/261; SMV, II/786; ES, III/162]