Valdemar sejr (Estridska ätten)
kung Danmark. Blev 70 år.
| Född: | 1170 28/6. |
|---|
| Död: | 1241 28/3 Vordingsborg (DAN). |
|---|
Noteringar
Blev 1188 hertig av Schleswig, och ledde 1201 erövringen av Holstein och Ditmarschen, varefter också Lübeck och Hamburg kom under danskt välde. Mottog, efter brodern Knuts död 1202, den danska kronan och gjorde strax till sitt mål att utvidga och betrygga Danmarks gränser. Erövrade Ösel och Dagö 1205, Preussen och Samland 1210 samt Estland 1219. Fick 1214 kejsar Fredrik II:s erkännande till rätten av länderna norr om Elbe, varvid Danmark blev en europeisk stormakt. Stod på höjden av sin makt, då han, jämte äldste sonen Valdemar, en majnatt 1223 överfölls, på Lyö, Fyn (DAN), och fängslades av greve Heinrich av Schwerin. Under hans 21/2 år långa fångenskap triumferade hans fiender. Hertig Albrekt av Orlamünde, som sökte befria honom, blev 1225 slagen vid Mölln i Holstein och Valdemar måste köpa friheten genom att avstå alla tyskvendiska länder. Sökte 1227 återerövra det förlorade, men led nederlag vid Bornhöved i Holstein. Av hans landvinningar hade nu Danmark kvar blott Rügen, Estland och en del av Preussen. Både före och efter olyckan visade han förmåga som regent. Begravdes i Ringsted (DAN). [NFB, XXXI/386f; DAA, 1916/422; SMV, II/866; ES, II/100]
|
|
