Erik Krummedige
rikshovmästare, drots, riksråd, justiciar, riddare.
Noteringar
Fick som mödernearv sätesgården Rundtoft i Angel hd (DAN), och därtill åtskilliga andra egendomar i dess närhet. Köpte 1392 sin faster Elsebes del i gården Lögismose (DAN) av Henrik Split. Släkt och godsrikedom gav honom en mycket framträdande plats bland schleswisk adel, och efter hertig Gerhards död 1404 blev han den ledande bland förmyndarna för hertigens änka och barn. Blev mellan 1404-06 drots i Schleswig-Holstein och motarbetade änkehertiginnans svåger, biskop Heinrich av Osnabrück, för vilket han som lön av drottning Margrethe fick det till henne pantsatta Tönder län och slott. Gick omkr 1409 aktivt över till dansk-fientlig politik, erövrade Flensborg slott 1411 vid ett nattligt överfall, och nämnes 1413 i Danehofdomen som en av danske kungens fiender. Gick därefter över till Erik av Pommerns parti. Blev senast 1417 danskt riksråd, och samma år "justitiarius", dvs högste domhavande under kungen. Fick senast 1419 det rika Ålholms län på Lolland (DAN) som förläning. Var 1424 rikshovmästare, som han troligen var till sin död. Förlorade 1431 Flensborg till holsteinarna som de intog efter att Erik förgäves försökt undsätta slottet. Likaså intogs hans egen gård Rundtoft som jämnades med marken. Deltog på mötet i Kalmar 1436 och fällde i ett våldsgiftemål som långt ifrån var i kungens önskan. Blev av kung Erik av Pommern tillfrågad hur drots och marsk skulle tillsättas i Sverige (enl. Karlskrönikan). Begravdes i S:t Katharina k:a i Lübeck (DEU). [ÄSF, I:3/229; DBL1, IX/545f; DAA, 1900/235; SMV, II/490]
|
|
