Fanny Hammarberg är van att tävla ensam bland män – i 200 km/h: ”Det kan bli farligt”

Gävlebon Fanny Hammarberg tävlar i roadracing. Ofta ensam bland män i 200 kilometer i timmen.

För Sporten berättar hon om fördomar, om att vara tjej i en mansdominerad sport och de högt uppsatta drömmarna.

– Vi tjejer får ofta en helt annan kontakt med motorcykeln än många killar som bara drar och rycker i grejerna, säger hon.

Bild: Amelia Mauritzon

Annons

Ett 19-årigt yrväder kommer gående med pigga steg och hejar glatt.

Hennes utstrålning fyller hela Tierp Arena.

Som sexåring köpte hennes motorintresserade farbror en minimoto till henne och direkt blev hon biten av farten och adrenalinet.

Tre år senare tog Fanny Hammarberg sin licens och sedan dess har hon tävlat i roadracing.

En höghastighetstävling med motorcyklar där man tävlar på asfaltsbanor – och där hastigheten når strax över 200 kilometer i timmen när det går som snabbast.

– Jag älskar adrenalinkicken och farten. När jag fick min första riktiga hoj var det helt fantastiskt. Jag älskade också att det var något nytt som ingen annan höll på med. Det här blev bara min grej. Det var det som gjorde att jag började älska det.

Sedan dess har hon tävlat i den extrema sporten. Som kräver mod, koncentration och uthållighet.

Annons

Bild: Amelia Mauritzon

Annons

2020 körde hon en full säsong. Nu vill hon bara satsa framåt.

Men det är inte så lätt. Närmaste bana ligger fyra timmar från hemmet utanför Gävle.

– Det är Karlskoga eller Linköping som är närmast tyvärr, säger hon.

Klassen hon tävlar i heter supersport 300 och där kör hon en Kawasaki Ninja 400.

Nu finns det några andra tjejer med och tävlar men det är ovanligt och hon är van att vara ensam tjej.

Något som inte alltid varit enkelt.

– Det är svårt att komma in som ensam tjej. Jag har nästan alltid varit ensam tjej som kört i klasserna. Vissa har sina fördomar och det är en mansdominerad sport. Det är klart att även om folk inte alltid uttrycker det så känner man ändå att man inte är riktigt lika välkommen som om man hade varit kille.

Annons

Bild: Amelia Mauritzon

Hur då?

– I början var jag ny och killarna tyckte att det var lite kul att jag var med. Men sedan när jag faktiskt blev duktig, då är det inte lika kul längre tycker de.

Annons

Hammarberg berättar att hennes talang ibland "hotat" och gjort vissa av de manliga förarna så svartsjuka att hornen vuxit ut på dem under tävling och satt hela hennes säkerhet på spel för att hindra henne från att placera sig bättre än dem.

– Det händer ibland, även fast det finns väldigt tydliga regler och vi har kameror i varje kurva. Men det finns, som med alla människor, vissa som inte tänker alls och vissa som verkligen har ett bra konsekvenstänk. Det är klart att det kan bli farligt. Det är klart att det hänt att det finns de som kör fult mot mig. Antingen får man backa av lite då eller så får man köra fult tillbaka. Jag är inte riktigt den som kör fult tillbaka, jag tycker inte att man gör så.

Annons

Bild: Amelia Mauritzon

Hon berättar om en spaning hon gjort, vad som oftast är en styrka för de tjejer som kör jämfört med de manliga mottävlarna.

Annons

– Oftast är det ingen styrka att vara ensam tjej. Men däremot som tjej finns det några styrkor jag har tänkt på. Framför allt att jag tycker att vi oftast är mer försiktiga. Vilket gör att utvecklingen kan ta ganska lång tid. Men när vi väl är där tycker jag att vi ofta kör väldigt mjukt och fint. Vi får ofta en helt annan kontakt med motorcykeln än många killar som bara drar och rycker i grejerna.

– Vi testar ofta våra gränser lite mer succesivt medan killar tänker mer "kan han, kan jag" och så når de en gräns där det inte går lika bra längre.

Annons

Framför allt tycker hon att det visar sig i regn och svåra väderförhållanden. Det har blivit lite av hennes specialitet.

– Det blir så tydligt då. När det regnar har man inte lika bra grepp. Hojen blir mer instabil så man måste vara mer lugn och varsam, man får inte vara så hastig och ryckig i rörelserna. Där tycker jag att vi tjejer är väldigt duktiga.

Bild: Amelia Mauritzon

Annons

Så regn är ditt favoritväder?

– Ja, det är oftast det som ger mig bäst resultat.

Som ensam tjej har hon ibland känt sig utanför, ifrågasatt och undrat om det varit värt det.

– Framför allt när jag var yngre tyckte killarna att jag skulle släppa förbi dem och att jag var i vägen. Det tar mycket på en psykiskt också. Det räcker med att något annat händer i livet, om man inte mår bra psykiskt är det väldigt svårt att fokusera.

Annons

På senare år har hon kommit över det och växt in i sitt eget självförtroende. Då har hon stött på andra utmaningar, som att få det mentala att gå ihop med det tekniska.

– Det psykiska påverkar även det fysiska. Det är svårt att förklara men det är väldigt psykiskt påfrestande. Man måste våga, försöka bromsa så sent man kan, köra så fort man kan och samtidigt lita på att hojen fungerar fullt ut. Det har varit mitt största bekymmer i år. När vi har haft problem med alla inställningar och inte hittat rätt har jag inte kunnat lita fullt ut på hojen och prestera mitt bästa. Det är inte så roligt att komma i 200-blås och känna att bromsarna inte fungerar som de ska.

Bild: Amelia Mauritzon

Annons

Annons

Trots att hon håller på med en farlig sport och har varit med om olyckor ett antal gånger har hon aldrig skadat mer än ett lillfinger. Och hon älskar den hon blir på två hjul.

– Jag älskar när starten går. Det är det bästa. Adrenalinet sprutar. Sen är det lätt att krocka, men det är det jag tycker är det roliga med racing att det blir trångt. Man får försöka göra sig lite plats. Jag är väldigt kaxig på race. Mina horn växer fram. Race är min grej, jag har svårare att köra fort när jag tränar, jag behöver någon som drar mig.

Förutom den idrottsliga satsningen har hon stora drömmar inom arbetslivet.

Om bara några dagar flyttar hon till Schweiz för att studera där i tre år och försöka kombinera praktik och tävling.

– Jag ska plugga hospitality management, gästvänlighet. Jag drömmer om att starta eget hotell och har fler drömmar att bli riktigt duktig inom roadracing, jag tror att det går att kombinera. Jag tror på nästa säsong väldigt mycket.

Bild: Amelia Mauritzon

Annons

Annons

Hon berättar om världens bästa kvinna inom roadracing. Hon heter Ana Carrasco och har vunnit VM i samma klass som Hammarberg själv kör.

Nu är drömmarna högt satta.

– Det vore häftigt att bli första kvinna att vinna SM och sedan ta sig ner och tävla utomlands. Men det är tuff konkurrens och väldigt, väldigt dyrt, säger Hammarberg.


Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen