10 december 2003
Thailand
Då var det klappat och klart. Resa till Thailand är bokad. Phuket, Patong rättare sagt. Någon som varit där och kan ge lite tips? Maila gärna till mig, a_t@tele2.se och berätta.
Annica - förväntansfull
Kollektivtrafik
Oftast när jag jobbar natt tar jag bilen in till stan. Det är gratis att parkera på nätterna samt jag tjänar flera timmar i restid. Numera när jag jobbar dag ställer jag bilen i Kungsängen och tar pendeltåget in. För inte betalar jag 96 pix för att få den äran att parkera bilen dagtid här utanför jobbet. Inte en chans. No way!
Jag har inte köpt något månadskort. Jag är beroende av bilen för att överhuvudtaget kunna ta mig till pendeltåget ens. Den dagen det går bussar härifrån obygden fler gången än de få gånger som går nu med linje 557 ska jag nog ändra mina vanor och börja köpa månadskort.
Jag har en förköpsremsa. Men av någon underlig anledning blir den sällan stämplad. Antingen sitter det inte någon vid pendeltågsspärren klockan fem på morgonen (sant) eller likaså när jag åker hem (mindre sant för om jag skulle orka gå över till andra sidan finns det en öppen spärr). De gånger det sitter folk på plats är jag fräck nog att säga att jag bara ska till närmsta hållplats för att få i alla fall en stämpel. För syns skull.
Civil olydnad? Är jag osolidarisk? Kanske rent av småkriminell :). Jag vet inte, men jag anser att kollektivtrafik ska vara gratis. Den ska bekostas av skattepengar. Av alla. Då kanske de som tar bilen tänker ett extra varv och tar kollektivtrafiken, i den mån det nu fungerar med densamma. Då ska givetvis alla som betalar denna skatt få en fungerande kollektivtrafik.
Det där att man får dra av månadskortet i deklarationen är bara en skenmanöver. Spärren för detta avdrag höjs alltid till samma summa, så det går på ett ut.
Jag bara längtar till den dagen jag blir kontrollerad av en biljettkontrollant. För vad ska de kunna göra egentligen? De kan inte kräva legitimation. Det har de inte rätt till om jag förstått saken rätt. De kan inte heller gripa mig. Envarsingripande, som det då skulle kallas, är bara applicerbart om brottet leder till fängelse. Det tror jag inte tjuvåkning i kollektivtrafiken gör.
Ja, jag är antagligen fånig. Men lite spänning i livet ska man väl få ha :).
// Annica Tiger
Skilsmässa
Jag satt i går och skrev en lång text om något helt annat än vad det blev nu istället. Den texten lade jag åt sidan. Jag får ta upp tråden igen någon annan gång. Nu känns den helt ointressant.
När jag satt och hamrade på tangentbordet fick jag ett telefonsamtal. Ett mycket oväntat samtal som framkallade en stor smärta i mitt hjärta, inte för min egen skull utan för min älskade lillasyster.
Vi är inte och har aldrig varit så där tajta, som andra systrar synes kunna vara. Men hon har en plats i mitt hjärta och det hon berättade berörde mig djupt.
Jag kunde inte trösta henne. Jag fann inga ord. Men jag kände hennes smärta. Den var närvarande, samtidigt som vi var så frånvarande i geografiskt avstånd sett. Men smärtan gick dock raskt över till ren och skär ilska. Men det kunde jag inte visa då.
Kunde du inte skött det här lite snyggare B.W? Sååååååå djävla bråttom kan du väl inte ha? Beställa mäklare, planera att sälja kåken innan lillsyrran ens har hittat en ny bostad åt sig och dottern. För dottern ska tydligen inte ingå i ditt "nya liv" vad jag kan förstå.
Sekreteraren på jobbet? Så löjligt banalt. Kasta dig baklänges. Hur länge tror du det håller B.W? Nuuuuuuu är jag arg. Faaaaaaan ta dig B.W.
// Annica Tiger