« Vit Jul | Startsidan | Vintersolstånd »
21 december 2003
Dagdröm
Nalle kom och satte sig framför mig. Jag minns att jag såg hans ansikte så tydligt. Jag tog bägge mina händer och formade dem runt hans ansikte. Jag förstod att han ville gå ut. Jag såg Smulan i ögonvrån och bestämde mig för att ta ut Nalle först på promenad och sedan skulle jag ta en längre sväng med henne.
– Såklart lilla gubben ska vi gå ut, sade jag ömt och med värme i rösten och kramade om honom.
Nalle
Smulan
Bilden av Nalle tonade bort. Jag vaknade ur min slummer och nästan skrek rakt ut:
– Man kan väl inte gå ut med någon som är död?
Sedan var det något som brast inom mig. Tårarna bara sprutade fram. Minnena sköljde över mig. Det är snart två år sedan han dog. Ändå finns han kvar i mitt hjärta. Smulan har inte alls varit död lika länge. Men hon är blekare i mina drömmar. Än så länge.
// Annica Tiger
Annica Tiger december 21, 2003 2:15 EM