« Extension till Mozilla | Startsidan | Vem/vilka släppte taget? »

26 augusti 2004

Offentlig avrättning

I Allahs, den Nåderikes, den Barmhärtiges Namn avrättades en sextonårig psykiskt sjuk flicka offentligt i Iran den 15:e augusti i år. Fyra kardinalfel på en gång i mina ögon. En psykiskt sjuk människa avrättades. En person under 18 år avrättades. En summarisk och icke rättvis rättegång skedde. De två åtalade fick inte samma straff för samma brott, kvinnans brott renderade i ett dödsstraff och mannens brott till ett piskstraff.

I december 2003 lades ett lagförslag fram i det iranska parlamentet som gällde att minimiåldern skulle höjas till 18 år för när en person kan avrättas i Iran. Denna lag har ännu inte godkänts av Väktarrådet, den högsta juridiska instansen i Iran och med tanke på utvecklingen i Iran så lär den aldrig godtas. Tyvärr håller Iran på att avmoderniseras á la talibanstuk och kvinnan får det allt sämre och sämre i Iran.

Enligt FN:s barnkonvention och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som faktiskt Iran undertecknade 1991 och ratificerade 1994, får ingen person under 18 år dömas till döden eller avrättas. Trots detta faktum finns det minst tio bekräftade fall av barn under 18 år som har avrättats sedan dess rapporterar Amnesty.

Den 15 augusti hängdes Ateqeh Rajabi på gatan mitt i centrala Neka, en stad i provinsen Mazandaran i de norra delarna av Iran. Tre månader tidigare hade hon dömts för att begått, enligt islam och koranen, handlingar som där anses vara oförenliga med en kvinnas kyskhet (amal-e manafe-ye òfat). Vad brottet egentligen bestod i framgår inte i någon av artiklarna. En gissning från mig är att det kan ha varit en förstulen kyss? En kram? Lite småhångel?

Under rättegången fick hon inte tillgång till en försvarsadvokat. Enligt en engelsk artikel från Amnesty så blev hon illa behandlad under rättegången och domaren klagade på hennes klädsel och man kan nog lugnt säga att hon var dömd på förhand. Avrättningen skedde offentligt enbart för att förnedra den dömda kvinnan och det var domaren som lade snaran runt hennes hals.

Hon var inte ensam om det så kallade brottet. Men mannen, som också var medåtalad, dömdes till 100 piskrapp och frigavs efter att straffet hade verkställts. Två människor, samma så kallade "brott" men så fruktansvärt olika straff. Finns det någon rim och reson i det hela? Nej, inte för mig. Men jag misstänker att en troende islam tycker att det är helt korrekt.

Jag kan inte tolka det som annat eftersom varken www.muslimer.se eller www.muslimer.org nämner detta bestialiska illdåd på sina hemsidor. Däremot så ger www.muslimer.org mycket uppmärksamhet över att boken "Förlorad heder" av Norma Khouri har visat sig att den kanske inte bygger på en självupplevd historia.

Men boken blir inte sämre för det eller mindre trovärdig i sin beskrivning av kvinnornas villkor i Jordanien. Det kan jag lugnt säga eftersom jag läst de tre andra böckerna om hur Allahs döttrar, det vill säga hur kvinnorna, har det i de olika islamitiska länderna. Jag rekommenderar alla att läsa boken "Allahs döttrar" av Geraldine Brooks.

// Annica Tiger

Annica Tiger augusti 26, 2004 5:47 FM