« Svängdörrar. Nej! | Startsidan | Estoniakatastrofen »

28 september 2004

Golden Sands

Sent omsider, men bättre sent än aldrig – eller var det tvärtom? Osorterat men censurerat från Golden Sands.

Flyget till Bulgarien blev försenat. En passagerare hade checkat in bagaget men det visade sig att passet inte var giltigt. Så vi fick vänta en bra stund innan de kunde hitta väskan i planets buk, bland alla 380 inlastade väskor. Taskigt att köpa en resa och ha noll koll på att passet är giltigt eller ej.

Risigt plan. Påminn mig om att aldrig mer åka med MyTravel. Jag som är flygrädd blev inte mindre flygrädd av att höra hur det knakade och brakade i planet, precis under mitt säte vid vingarna. Novair har betydligt modernare plan. Det blir nog dem nästa gång.

Hotell Oasis, familjehotell en bit utanför turistståken i Golden Sands. Hotellen i Bulgarien är av dålig standard generellt sett. Ett trestjärnigt hotell är ofta rena rama skämtet :). Det var två systrar som verkade vara föreståndare. Systrarna Stasi som jag kallade dem. De såg ut som en schablonblid av gamla f.d öststatsagenter.

Det var en kilometer till stranden och lika långt ned till centrum, nerför gick bra men uppför var det jobbigt. Motion fick jag gratis med andra ord. Dock blev det lite jobbigt när jag blev sjuk. Det var jobbigt för hjärtat. Men jag har den förmågan att kunna koppla bort rent fysiska krämpor. Huvudsaken jag mår bra rent psykiskt, så må kroppen må hur dåligt som den vill.

Bränningarna var sövande att lyssna till och gav en ljudmatta som rensade huvudet. Pratade med en finsk tjej på stranden som berättade om sitt möte med den bulgariska maffian. Scary! Hon hade med sin son besökt en tom restaurang. Sex män dök upp och personalen stod nästan i givakt runt dem och var beredda på att följa minsta vink. Minst två av dem var beväpnade vad hon kunde se. Hon betalade och tog sin son och avvek ganska snabbt från restaurangen.

På väg hem från stranden en dag hörde jag ett hjärtskärande skri från en hund. Som bloggarnas tjuren Ferdinand rusade jag åstad med avsikt att se vad som orsakade detta hemska hjärtsnörpande tjut och se om jag kunde bistå med hjälp. Nå, det var inte så mycket jag kunde göra. Det var en parning medelst hängning och tiken skrek när hanen försökte stiga av. De stod sedan bak mot bak och hanen ville stiga av och till slut hamnade de på vägen. Jag passade på dem så att ingen bil skulle köra över dem. Efter cirka tjugo minuter stod de fortfarande bak mot bak men hade förflyttat sig upp på en gräsmatta. Då gick jag. Folk kunde ju tro att jag var en voyeur :), med inriktning på hundars sexuella aktiviteter.

Sol. Sol. Sol i dagarna fyra. Jag körde solfaktor två och alla andra verkade vara mer förståndiga och använde upp till solfaktor 25. Men what the heck, det är brun jag vill bli och vad är meningen med att ligga och steka mig i solen utan att det tar. Jag känner när huden inte tål mer. Jag har lätt för att bli brun, men jag blir aldrig så snyggt brun som min far blir – utan mer gyllenbrun. Jag höll på att trampa på en orm i trappan upp mot hotellet. En halvmeters gyllenbrun orm, såg ut lite som vår kopparorm. Den var säkert inte farlig så jag klev bara över den, efter att ha betraktat dess skönhet en bra stund.

Lite sämre väder, men ändå soldis och dagen tillbringades vid hotellpoolen. En tjej berättade att det varit inbrott under natten i grannens bungalow. Det skedde när tjejerna var nere och roade sig på stan och bytet blev en digitalkamera. Med tanke på brytmärkena på min ytterdörr och det faktum att det går att lirka upp dörren med en sked kändes det lite osäkert när jag fick höra detta. Hur kul skulle det vara på en skala mellan noll och tio att vakna och ha en främmande människa inne i rummet rotandes bland ens personliga saker?

Jag mådde inte så bra näst sida dagen så det spelade ingen roll att det var mulet på förmiddagen. Jag låg och zappade bland alla kanaler hotellets TV bjöd på. Det tog aldrig slut tycktes det som. Hur många kanaler som helst. Det roligaste var nog att se Vänner dubbat på bulgariska :). Men mest blev det CNN. Men nyhetsflödet bestod mest i bevakning av alla aktiva orkaner och lite om vad som hände i Irak. Jag saknade Aktuellt och Rapport. Men å andra sidan var det skönt att inte bry sig eller behöva bry sig om något under en hel vecka. Jag bad inte B. spara tidningarna hemma så egentligen har jag ganska noll koll på vad som hände denna vecka rent nyhetsmässigt, varken inrikes eller utrikes.

Vid hotellet fick jag en demonstration hur man flätar en inflätad fläta (jag vet inte vad det den sortens fläta heter om den nu har ett namn) på det sätt som blir så snyggt. Jag kan bara fläta mitt hår på ett sätt. Men denna kvinna hade en flätning som var så snygg att jag bara var tvungen att fråga hur hon fick till det. Hennes väninna gav mig en lektion. Men hur jag än försökte hänga med så får jag inte till det själv i efterhand.

Jag har hört nu i efterhand att det tydligen är ganska vanligt att folk får salmonella i Bulgarien. Min dotter berättade om detta och tjejen på apoteket hade haft flera kunder som varit hur dåliga som helst när de kommit hem. Hon hade haft planer på att åka till Bulgarien, men skrotat dem. Det förstår jag.

// Annica Tiger

Annica Tiger september 28, 2004 6:43 FM