« Habbo Hotel | Startsidan | Advokat i hetluften igen »

25 september 2004

Kvinnlig aggression är tabu

Boken Rödluvan skriven av Unni Lindell kommer ut om några veckor. Det är en deckare. Jag läser gärna deckare, bara det är lite kvalité på dem. Jag tycker om genren av deckare likt dem som Mankell och Edvardsson skriver. Där människan är i fokus och inte det råa våldet. Fast våldet finns där av sina naturliga skäl eftersom det är en deckare.

I bok efter bok skildras hur män dödar, våldtar, hämnas, misshandlar och på annat sätt lever ut sina aggressioner. Kvinnor är ofta offren för männens handlingar. Det är väldigt få böcker som skildrar en kvinna som förövare. De som gör det får ofta stor uppmärksamhet. Varför? Vi har väl alla det goda och onda i oss? Vad är det som gör att kvinnlig aggression är tabu? Boken Rödluvan handlar om en kvinna som dödar flera män och den har redan fått uppmärksamhet just för att det är en kvinna som är förövaren.

Jag såg på reprisen av Carin 21.30 och just detta ovan togs upp där. Men det talades även om våld mot kvinnor, kvinnomisshandel när Liza Marklund intervjuades. Våld mot kvinnor är ett stort problem. Det görs omkring 22.000 anmälningar om året av kvinnor som blivit misshandlade, men polisen räknar med att det bara är en femtedel av misshandelsfallen som polisanmäls, andra påstår att mörkertalet är än större. Att göra en polisanmälan är någon de flesta drar sig för och när det gäller kvinnomisshandel är det bara ett fall av tio som leder hela vägen fram.

Nio av tio fall skrivs av och läggs ned. Inte för att det är falska anmälningar utan för att det dels inte finns resurser att utreda de anmälda brotten, viljan att utreda dem saknas även (dessa utredningar ligger inte på prio-listan direkt) och kunskaper saknas hos rättsväsendet. En man som misshandlar sin kvinna kan vara hur charmerande som helst inför andra och nekar han till brott och inga vittnen finns brukar det knappt spela någon roll att kvinnan har rättsintyg på sina skador.

Vi har rester av mentaliteten "VaFan, lite stryk ska väl frugan kunna tåla" i vårt samhälle. Mannens heder sitter i kvinnans underliv är även ett begrepp som vi fått lära oss i samband med hedersmordskulturen. Att bruka våld mot sin partner handlar oftast om makt och kontroll. Då är det inte så svårt att dra paralleller med mäns överordning och kvinnors underordning, som verkar så svårt att få bort även i vårt moderna samhälle.

Liza Marklund sa en klok sak. De män som blir provocerade av att detta debatteras och känner sig utpekade ska väl för sjutton inte bli arg på budbärarna, det vill säga i de flesta fall kvinnor. De kvinnor som tar upp denna problematik antas ofta vara manshatare, vilket är ren idioti att ens komma på tanken att påstå. De kallas för feministsvin och nazifeminister och gud vet vad. Vilka män är det som reagerar så här? Min teori är att de antingen tillhör de cirka 100.000 män som misshandlar eller tillhör dem som har misshandlat eller kanske kommer att misshandla i framtiden. De flesta andra tiger still, inte bra det heller.

– Det är väl de männen som slår
de ska rikta sin upprördhet emot?

// Annica Tiger

Annica Tiger september 25, 2004 04:06 EM

Kommentarer

Jag hörde om detta på finska nyheterna och loggade upp för att kolla om det verkligen var sant. Vad jag tycker? Idiotiskt förslag.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: oktober 4, 2004 06:24 EM

Läs den här artikeln, om inte detta är hetsjakt på män "som grupp" så vet jag inte vad: http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,542242,00.html

Skrivet av: Tomas Jogin datum: oktober 4, 2004 05:02 EM

Jag har tagit till mig dina funderingar, var inte orolig för annat. Det är genom att lära av varandra vi går framåt. Ja, Bengt :) - här tyckte jag vi var passande.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 30, 2004 11:26 FM

Annica: "Tomas, Gudrun får tala för sig och jag talar för mig. Okey?"

Naturligtvis, du kan ju inte ta ansvar för hennes idioti bara för att du råkar ha samma kön(!!!).

Men, om du och andra vill att män ska engagera sig i denna fråga (vilket ju är tydligt att åtminstonde du vill) så bör ni/du/någon/vemsomhelst kanske fundera på om ni skulle ta avstånd från dessa typer av grova kontraproduktiva generaliseringar från frontfigurer i debatten. Bara ett tips från min sida, inget annat.

Skrivet av: Tomas Jogin datum: september 30, 2004 09:29 FM

Tomas, Gudrun får tala för sig och jag talar för mig. Okey?

Du skriver "er sida", i mina värld finns det ingen "er sida" (eller feministernas sida kanske du menar då) utan detta är en problematik som angår både män och kvinnor.

Ja, jag tror att de personer som slår sina partners skulle sluta med det om fler män (kvinnor också givetvis - men jag har börjat tro att män lyssnar mer på män) i debatten, i media, i deras närhet, på deras jobb, alltså att män diskuterar denna fråga mer.

Mansjourerna gör ett jättebra jobb, de seriösa som finns, ex. Manliga nätverket
http://www.man-net.nu/, mansjouren http://www.mansjouren.net/ och
manscentrum http://www.manscentrum.se/. Men fler män måste orka engagera sig i denna fråga.

Jag tror att en attitydförändring behövs. Det är mitt enda svar jag kan ge på dina frågor just nu.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 29, 2004 07:53 EM

Annica: "Jag tror att fler män måste ta upp denna fråga. Jag läste Belindas krönika och jag håller med henne. Män lyssnar mer på män."

Menar du att du tror att de personer som slår sina partners skulle sluta med det om någon karl i debatten sa att det är fel att slå sin fru?

Jag tror inte de som slår sin partner lever i någon slags plastbubbla, skyddade från verkligheten, i illusionen att det är allmänt accepterat och vedertaget att man slår sin fru.

Annica: "Det är inte "våldsverkarna" (ditt uttryck) som allena står för problematiken."

Det tror inte jag heller. Att däremot som Gudrun Schyman på fullaste allvar säga att "män som grupp" gör dittan och dattan mot "kvinnor som grupp" är dock ett enormt stort problem för de, som du, vill att män ska engagera sig i frågan. Så länge en central figur i debatten på "er sida" (det finns bara en sida, ingen argumenterar för mer våld i hemmen) göra sådana generaliseringar så vill inte jag (och med mig många andra oskyldiga män) ha något med frågan att göra.

Skrivet av: Tomas Jogin datum: september 29, 2004 04:01 EM

Jag vet att de allra flesta män inte brukar våld mot kvinnor, men är oftast män som brukar våld mot kvinnor - när det så sker.

Det finns bara två kön, man och kvinna. Grupper finns det däremot många, invandrare, bögar, judar, lesbiska, feminister, antifeminister, moderater, kommunister och ja - alla tusentals grupper som nu kan tänkas finnas som etiketter.

Jag anser att jag som kvinna och samhällsmedborgare har ett ansvar och det är att inte inte negligera problematiken, att sätta fingret på att den finns, samt att givetvis agera och reagera om jag ser någon drabbas av det framför mina ögon eller om problematiken finns bland de människor jag träffar.

Det är inte "våldsverkarna" (ditt uttryck) som allena står för problematiken. Vore det så enkelt skulle jag bli mycket glad. Men så är det inte. Det är samhället i sig som måste bli mer jämlikt.

Jag tror att fler män måste ta upp denna fråga. Jag läste Belindas krönika och jag håller med henne. Män lyssnar mer på män.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 29, 2004 03:21 EM

Annica: Om du uttrycker/tänker/tycker att problemet är att "män slår kvinnor", eller att "män måste ta ansvar för våld mot kvinnor" eller liknande (som ju är väldigt vanligt i debatten) så ja, absolut, då är du en manshatare som inte förstår att vi oskyldiga män ute i stugorna inte har ett förbannat dugg att göra med de kräk som slår sina partners.

Jag -- som man -- har inte mer ansvar eller skyldighet att reagera eller engagera mig mot våld i hemmet än vad du har som kvinna; vi har båda ansvar i egenskap av samhällsmedborgare, men jag har absolut inte mer ansvar än dig.

Som jag ser det så finns det inget "mäns våld mot kvinnor", det finns "fysiskt starkas våld mot fysiskt svaga" (utan att på något vis lägga någon negativ bemärkelse i ordet "svag"). De personer som utför våldtäkter eller slår kvinnor är oftast inte _bara_ våldsamma mot kvinnor, utan våldsamma överhuvudtaget mot dem de tycker sig kunna domdera över. Problemet är att vi har våldsamma personer i samhället, och eftersom det krävs en viss styrka och storlek för att vara våldsam så är dessa våldsamma personer nästan uteslutande män, för män är fysiskt större och starkare. Det innebär inte att man blir dumihuvet bara för att man är stark, utan att det fysiska övertaget är en förutsättning för att en person ska kunna utöva våld på sin omgivning, oavsett om den omgivningen är män eller kvinnor.

På samma vis finns det inget problem med att "invandrare rånar/misshandlar/whatever svenskar"; problemet är att det finns utsatta grupper i samhället som växer upp under dåliga förhållanden vilket resulterar i kriminalitet. I många fall är dessa personer som växt upp under dåliga förhållanden invandrare, men att påstå att "invandrare som grupp" rånar/misshandlar "svenskar som grupp" är precis lika korkat som när Gudrun Schyman -- som ju är en av de främsta debattörerna i detta -- sitter och säger att "män som grupp" gör dittan och dattan mot "kvinnor som grupp". Så fan heller.

Din kärnfråga var alltså "hur ska man uttrycka sig (och tänka!)" utan att insinuera att problemet ligger hos män som grupp. Lösningen är att sluta se "män" som problemet, sluta begränsa problemet till våld i hemmet, sluta begränsa problemet till våld mot kvinnor, och börja inse att det är våldsverkare som är problemet. Dessa våldsverkare är fysiskt överlägsna de de utövar sitt våld emot, därför är de väldigt ofta män. När du funderar på hur du ska uttrycka dig, dra paraleller till hur man formulerar problem och lösningar på problemen på förortskriminaliteten; där lastar man inte "invandrare som grupp" ansvaret. Låt bli överlag att säga att en "grupp" gör något när det inte handlar om grupper överhuvudtaget.

Skrivet av: Tomas Jogin datum: september 29, 2004 02:16 EM

Jag förstår ditt resonemang, ser en problematik - men hur ska det formuleras när det debatteras eller tas upp - utan att det som du anser retar gallfeber på somliga.

Jag rycker att man särskiljer genom att skriva/säga de män som slår eller de män som misshandlar.

Det kan inte misstolkas som att ALLA män avses. Eller?

Du svarade inte på knäckfrågan. Jag tar ofta upp frågan om våld i hemmete och påpekar ofta att våld i hemmet är ett allvarligt problem och använder ordet "män". Upplever du att jag en manshatare då?

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 29, 2004 05:18 FM

Annica: Nu har jag beskrivit mycket noga att det är hur budskapet formuleras som retar gallfeber på folk, och som gör att de som uttrycker sig som en påse nötter på det viset kallas manshatare.

Det är helt ok att ta upp ämnet våld i hemmet, felet är att ge skulden till "män" istället för de enskilda brottslingarna.

Att exempelvis säga att "män" slår "kvinnor" är som att säga att "invandrare" rånar "svenskar". Visst är det så att det förekommer att invandrare rånar svenskar, och visst är det så att invandrare står för en oproportionerligt stor del av den typen av brott, men att göra den extremt grova generaliseringen och säga att "generell grupp" begår ett brott på en annan "generell grupp" är otroligt otrevligt, därtill jävligt korkat och rent utsagt skitprat.

Skrivet av: Tomas Jogin datum: september 29, 2004 12:20 FM

Vad jag tror Tomas (ursäkta om jag tolkat dig fel) och andra blir upprörda för är just kollektiviseringen av skulden. Just de har ju "inte gjort nåt".

Och det är väl det som är problemet. Att man inte gör nåt. Faktiskt så har vi alltid vår del i skulden att samhället ser ut som det gör oavsett hur duktiga vi är på att motarbeta onödiga könsroller .

Sen är det tråkigt att debatten självt ständigt fastnar i sitt eget könsrollstänkande, och ofta skjuter en ormligt stor del av skulden på männen som grupp. Så kan man inte lösa några problem. Det kommer bara leda till att människor känner sig orättvist behandlade, blir arga, och alienerar sig med alltsammans.

Skrivet av: Jonas datum: september 28, 2004 01:28 EM

Nu känns det lite dubbelt här.

Jag frågade "Jag har ändå dock svårt att förstå varför en kvinna som tar upp denna fråga kallas för manshatare." och du svarade för att de (du menade antagligen kvinnorna då) buntar ihop oskyldiga och kallar dem allihop bara män. Jag tycker att du bundlar ihop alla kvinnor här och gör själv en grov generalisering.

Jag tycker nog inte att det är så. Att använda uttryck som män som slår och män som misshandlar är det att bundla ihop alla män?

När jag frågade "Vad kallas män som tar upp denna fråga?" och menade alltså samma sak som ovan, då är du inte lika snabb att generalisera utan skriver att det inte är något fel att ta upp frågan om våld i hemmet och påpeka att våld i hemmet är ett allvarligt problem. Vad är skillnaden?

Då kommer jag till knäckfrågan. Jag tar ofta upp frågan om våld i hemmete och påpekar ofta att våld i hemmet är ett allvarligt problem. Är jag en manshatare då? :)

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 28, 2004 06:46 FM

Annica: "Jag har ändå dock svårt att förstå varför en kvinna som tar upp denna fråga kallas för manshatare."

Jo, för att de buntar ihop oskyldiga med skyldiga och kallar dem allihopa bara "män". De tillskriver skuld och ansvar till _alla_ män, trots att de inte har någonting överhuvudtaget med brottet att göra.

Annica: "Vad kallas män som tar upp denna fråga?"

Vad betyder "ta upp fråga" i det här fallet? Betyder det att ge alla män skuld för vad några enskilda individer gör, eller betyder det att påpeka att våld i hemmet är ett allvarligt problem? Om du menar det senare så kallar jag dem ingenting speciellt, men om du menar det första så kallar jag dem, kanske, "svagsinta"?

Det är inget fel med att "ta upp frågan" om våld i hemmet, felet är (som jag har påpekat sisådär hundra gånger nu) att alla män -- precis alla män -- ges skulden för vad några enskilda individer gör.

Skrivet av: Tomas Jogin datum: september 28, 2004 12:37 FM

Läste en ledare om detta häromdagen. Kvinnor får negativ uppmärksamhet när de försöker peka på problemen, typ kallas för manshatare och feminister - viftas bort.

När man tar upp exakt samma sak så får de positiv uppmärksamhet. Det är bra tycker jag. Men varför gäller inte detta kvinnorna?

"Genom att leva i ett samhälle som är så orättvist med könsroller som vårt så upprätthåller vi systemet."

Så rätt så.

Om vi inte debatterar och diskuterar detta faktum så kommer det aldrig att förändras.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 27, 2004 06:35 EM

Det finns en typ av kollektiv skuld som inte blir bättre av att ignoreras. Genom att leva i ett samhälle som är så orättvist med könsroller som vårt så upprätthåller vi systemet. Däremot stör det mig lite som man att kvinnornas roll i detta upprätthållande inte riktigt får samma uppmärksamhet som männens. Att sådant och liknande saker stör mig får naturligtvis aldrig lura mig till att ignorera problemen.

Skrivet av: Jonas datum: september 27, 2004 05:57 EM

"De buntar ihop skyldiga och oskyldiga och kallar allihopa kort och gott "män"."

Män som våldtar, män som misshandlar. Det är tråkigt om du uppfattar det som om att det är män i gemen som avses. Jag har ändå dock svårt att förstå varför en kvinna som tar upp denna fråga kallas för manshatare. Vad kallas män som tar upp denna fråga?

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 27, 2004 09:13 FM

Om du läste, hörde och såg, dag ut och dag in, att kvinnor mördar spädbarn, att kvinnor måste börja ta ansvar för kvinnors mord på våra spädbarn, och att "gruppen" kvinnor mördar "gruppen" spädbarn; så kanske du skulle börja kalla dem för kvinnohatare.

Så länge jag tillskrivs en del av skulden eller ansvaret för att vissa enskilda personer utför brott så tänker inte jag engagera mig det minsta lilla för att stöjda de som ger mig skulden för något jag inte har med att göra.

När en man brukar fysiskt våld mot en kvinna så reagerar jag inte hårdare eller värre än när en man brukar fysiskt våld mot en man, eller när en kvinna brukar våld mot en kvinna, eller mot en man. Våld är våld, och ingen typ av våld är vackrare än någon annan typ av våld.

Jag tar avstånd från våldsbrott överhuvudtaget, inte varje enskild typ av våldsbrott i taget. Det är inte så att jag är _för_ grov misshandel men _mot_ våldtäkter och våld mot kvinnor -- näe -- jag är mot våldsbrott överhuvudtaget helt enkelt. Jag kommer inte på något bra skäl att särskilja våldsbrott från varandra och vara _särskilt_ mot _vissa_ typer av våldsbrott.

De som kallas för manshatare gör det för att de påtvingar eller insinuerar skuld till män som "grupp", istället för de enskilda gärningsmännen. De buntar ihop skyldiga och oskyldiga och kallar allihopa kort och gott "män".

Skrivet av: Tomas Jogin datum: september 27, 2004 08:36 FM

Jag förstår inte ditt resonemang.

"Kvinnor -- inte män -- står för nästan alla spädbarnsmord. Känner du att du har ett personligt ansvar eller skuld för det?"

Nej, men jag kallar inte den som framför det för kvinnohatare om det nu är en man. Att döda ett barn är ett fruktansvärt illdåd. Jag har inte ansvar eller skuld för varje enskild gärning som sker men som kvinna tycker jag det är ett fruktansvärt illdåd och jag försöker inte förklara bort det faktum att det förekommer.

Du har inte heller ett personligt ansvar eller skuld när män misshandlar kvinnor men om jag antar att du agerarer och reagerar om någon i din närmaste omkrets misshandlar din kvinna eller tar avstånd från kvinnomisshandel rent generellt. I och med så tiger du inte still.

Att kvinnor tar upp denna problematik ska kallas för manshatare förstår jag inte.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: september 25, 2004 06:09 EM

"De män som blir provocerade av att detta debatteras och känner sig utpekade ska väl för sjutton inte bli arg på budbärarna"

Jo, när det är hur budskapet formuleras som är galet, så är det helt riktigt att bli förbannad på budbärarna.

Kvinnor -- inte män -- står för nästan alla spädbarnsmord. Känner du att du har ett personligt ansvar eller skuld för det?

Förhoppningsvis inte, och jag känner lika lite ansvar för att det finns människor som brukar våld mot sina partners. Det är inte mitt fel, och när nån manshatare försöker få det att låta som att det är det så blir jag förbannad.

Det är den grova generaliseringen som dessa manshatare gör som är skälet att de kallas manshatare; de ger alla män skuld för något de inte har ett förbannat dugg med att göra, därav epitetet manshatare.

Skrivet av: Tomas Jogin datum: september 25, 2004 04:57 EM