« Åkte du tunnelbana imorse? | Startsidan | Glashala vägar »
4 januari 2005
Huller om buller-tankar
Lite osorterade tankar, efter en lång dag.
En positiv nyhet – bekräftat saknade är nu 702 och 1201 som det finns mer vaga uppgifter om. Siffrorna minskar. Ingen tröst för dem som har fått besked om dödsfall eller fortfarande saknar nära och kära. Det förstår jag, allt för väl. Men jag är glad för att siffrorna minskar.
Fler positiva nyheter. Ett mail som kom precis nu från Åsk:
"India's dwindling aboriginal population in the remote Andaman and Nicobar islands is safe as most lived in jungles, far away from the coast hit by a devastating tsunami, a coast guard official said on Thursday".
Jag ser på nyhetssändningarna att hjälpen till de mest utsatta områdena börjar komma fram, fast det är problematiskt att nå alla behövande då infrastrukturen har slagits ut.
En annan positiv nyhet är att HD tänker inte ta upp Knutby-fallet för prövning. Lagt kort ligger eller rättare sagt pastorn sitter inne på livstid.
Nu börjar andra nyheter sippra igenom nyhetsflödet. I Irak är det minst sagt oroligt. Det har tydligen varit många självmordsbombare som utlöst bomber och sprängt både sig själv och andra i luften, i Allahs namn. Må de hamna i helvetet, istället för att hamna i himlen, dricka honung, bo i guldpalats och få sätta på oskulder resten av sitt evinnerliga liv – eller vad de nu utlovas av sina imaner/andliga ledare i utbyte mot att de spränger sig själva i luften. Bagdads guvenör sköts till döds, han hade inte lika stor tur som vid förra försöket att eliminera honom. Val i slutet av januari? Det är nog detta extremisterna försöker förhindra. Men jag hoppas att valen genomförs, om inte så har terroristerna vunnit.
I dag var jag och åt lunch på Happy India. Jag blev besviken :(. Smaklöst, men jag kanske bara hade otur att välja fel i lunchmenyn. Trevligt lunchsällskap kompenserade den dåliga maten. En tur i T-banan kanske fick lite järn att vandra ned i lungorna :). Må de sedan förflytta sig in i blodet, för jag lider av kronisk järnbrist. Jag har försökt att bli blodgivare flera gånger, men nekats. Jag har annars den perfekta blodgruppen ORh+, som kan ges till andra blodgrupper.
Jag har hört orden kollektiv sorg nu flera dagar i rad. Visst stämmer det, Sverige bär på en kollektiv sorg. Den är tung. Vi hanterar den olika. Den kommer att vara länge. Det kan knappast vara några/någon som protesterar mot detta? Men kombinationen kollektiv skuld var inte lika populär minns jag i höstas. Bara så där i förbifarten....tankarna löper ibland i väg i egna banor.
// Annica Tiger
Annica Tiger januari 4, 2005 6:37 EM