« Kedjebrev | Startsidan | tsunamirelief.com »
10 januari 2005
När mediadrevet har slocknat
Vem minns inte fallet Kimberley? En lång utdragen vårdnadstvist som utspelade sig i media. Många människor engagerade sig. Jag hjälpte till och gjorde en hemsida åt föreningen Kimberleys vänner.
Hur gick det? Enligt domen skulle Kimberley få träffa sin mor regelbundet. Så har inte skett. De har inte setts sedan 2001, enda kontakten sker via brev och telefonsamtal. Detta fick jag reda på via f.d ordförande i föreningen häromdagen.
Jag undrar ofta vad som händer efter det att kamerablixtrarna slocknat och mediabevakningen tunnas ut. Det gäller många händelser och skeenden jag läser om i media och hör på nyheterna i TV. Det är sällan uppföljningar sker, de är väl inte lika intressanta? En nyhet är bara en nyhet när det händer. Det som händer därefter är ingen nyhet utan....?
// Annica Tiger
Annica Tiger januari 10, 2005 03:26 EM
Kommentarer
Bodil Jönsson och Eva Mandre har publicerat en hel del om "Elisabeth": http://www.certec.lth.se/dok/friafreja3/
Skrivet av: Susanne datum: januari 11, 2005 07:16 EM
Långbro jobbade jag på ett tag och visst var hon samtalsämnet nummer ett. Tragiskt fall. Skönt att höra att det har förbättrats där vad jag kan se av kommentarerna.
Kul att höra att fler än jag är nyfikna och efterfrågar uppföljningar. Nu ett år efter jordbävningen i Bam vore det intressant att få läsa om hur uppbyggnaden gått, som en parallell till julens tragiska händelse.
Annica
Skrivet av: Annica Tiger datum: januari 11, 2005 08:27 FM
Hon var mycket bättre sist jag läste om henne och det var nog någon gång på nitti-talet. Första gången måste ha varit på 70-talet för jag var inte så gammal och förstod väl inte riktigt, mer än att det var obehagligt att se en så ung kvinna bli så sjuk.
Skrivet av: Åsa datum: januari 10, 2005 10:57 EM
"Elisabeth" ja. Det var väl en åtta år sedan - hon ansågs som Sveriges farligaste psykpatient. Jag jobbade på en låst akutavdelning under några år på nittiotalet och hon diskuterades ganska ofta.
Skrivet av: N|. datum: januari 10, 2005 09:19 EM
Helt plötsligt kan jag komma på mig med att fundera på vad som hände sedan med allt från människor till företag. Jag tänker t ex ofta på vad som egentligen hände med internetcafét som startade här i stan och det var artiklar om i tidningen att de anlitat en arkitekt för att få det på ett speciellt sätt, idag är det en Thailändsk restaurang.
När jag var barn, kanske 10-12 läste jag i Aftonbladet flera artiklar om en kvinna som hette "Elisabeth". Hon visades fastspänd och "inspärrad" på mentalsjukhus och verkade behandlas oerhört illa. För ett antal år sedan var det en uppföljning om att hon idag hade det bättre, fått bra kontakter och en riktig diagnos. Häromdagen kom jag på mig med att undra hur det är med henne nu.
Skrivet av: Åsa datum: januari 10, 2005 08:43 EM
Jag tror att människor är mer intresserade än vad media tror av "hur gick det"-artiklar. Jag brukar iaf undra om vad som hände - när tex barn utvisas eller barnen i Gaza... visst vill man veta vad som hände? Det finns säkert drösvis med journalister som skulle vilja göra såna artiklar, men inte får pga att tidningar vill ha nyare nyheter...
Skrivet av: sara datum: januari 10, 2005 07:09 EM
Carina - jo, jag minns.
Sara - ja, när slutar en nyhet vara en nyhet? Media vill tjäna pengar. De struntar nog uppföljningar, de tror kanske inte att det säljer. Men jag tycker att journalistik är så mycket mer än så.
Annica
Skrivet av: Annica Tiger datum: januari 10, 2005 04:27 EM
Jag tänkte på det när det gäller pappan Pigge... om och när han hittar sin siste son och han kommer hem - vem bryr sig då om man jämför hur många som gör det nu... media är väl bara intresserade så länge det finns ett nyhetsvärde och de säljer tidningar på det...
Skrivet av: sara datum: januari 10, 2005 04:03 EM
Ja, Kimberleys resultat blev ett sorts antiklimax och jag minns att jag blev paff när överenskommelsen blev klart. Har ofta undrat hur det gått.
Det är då vi träffades första gången och det minns jag så väl när vi efteråt gick och åt tillsammans.
Skrivet av: Carina datum: januari 10, 2005 04:00 EM