« Tele2 Turbo | Startsidan | När kommer penisförstoringar att utlottas? »

23 april 2005

Öppet brev från föreningen Stockholms hemlösa

Det händer då och då att jag får mail som tycker att jag ska skriva om ditt och datt. Ibland gör jag det om det är något som känns rätt och ligger mig om hjärtat, men ofta lämnar jag det därhän. Jag fick ett mail, som jag publicerar nedan, efter att ha kollat med skribenten om det var menat som ett öppet brev och om avsikten från hans sida var att det skulle publiceras på min blog.

Varför gör jag det? Jo, hemlösa har jag ibland skrivit om. Så det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.

Hemlösa är ingen homogen massa av individer, som kan dras över samma kam – vilket många gör och ser dem alla som utslagna, missbrukare och udda människor som har valt hemlösheten frivilligt.

En del vill inte se dem alls.
En del ser dem inte alls.

Det finns olika orsaker till hemlösheten. Det kan hända vem som helst att ekonomin går i kras. Skilsmässa. Arbetslöshet. Det är inte alltid det sociala skyddsnätet fångar upp alla. Maskorna är stora. Vräkning från lägenheten kommer som ett brev på posten och så är ekorrhjulet i gång. Alla har inte en årslön på banken som buffert.

Inget hem.
Inget jobb.
Hjulet snurrar.
Inget jobb.
Inget hem.

Det enda jag redigerat i detta öppna brev är att jag valde att stryka ett namn på en politiker.

// Annica Tiger

Öppet brev
från Rolf Nilsson

Jag har nu kommit till en punkt där jag förstår att jag spelar en av rollerna på vårt stora schack- bräde. En bonde. "En fattig bonde". Jag försöker företräda hemlösa människor i ett enda stort förutsägbart cyniskt spel. Ett spel som sker på bekostnad av människors liv. Jag känner mig som en "pajas", en upprörd sådan som ofarligt artikulerar ett hanterligt motstånd. Jag är inget annat än ett redskap för förtroendevalda om än otrogna politiker. Jag har blivit någon att definiera sig mot. Jag ser mina forna bröder och systrar tröstlöst vandra mellan frivilligorganisationer, portar och offentliga toaletter.

Det är en känsla av maktlöshet som växer inom mig. Det är en ofrånkomligt känsla när man har levt och sett en helt annan verklighet än vad våra politiker och tjänstemän så stolt visar upp. Jag var själv hemlös innan jag fick denna av samhället accepterade "position" som ordförande i "föreningen Stockholms hemlösa" Jag har dessvärre en mycket begränsad auktoritet eftersom jag inte har läst mig till det här. Däremot har jag varit ett levande forskningsobjekt i över 35 år. Politiker kan visserligen tycka sig ha nytta av mig när de söker sina egna eller partiets kortsiktiga poäng, men jag blir aldrig tagen riktigt på allvar. Inte som t.ex. forskare blir i sin jakt på professorstitlar och doktorshattar. De har studerat statistik och sånt vinner tydligen mer respekt. Inte för att de kommer fram till några resultat som gör att hemlösheten skulle minska, men dom blir publicerade i tjusiga tidskrifter. Tidsskrifter som därefter läses av andra akademiker som någonting väldigt märkvärdigt.

För den hemlöse händer ingenting. Föreningen Stockholms hemlösa har framfört att det som måste göras åt hemlösheten är att ta fram billiga bostäder där alla är välkomna. Det är det enda som fungerar. Det finns inget annat. När det är gjort finns det dom som behöver stöd i sitt boende. Lägg kraften på detta istället för på kortsiktiga livsuppehållande åtgärder. De åtgärder som idag erbjuds borde vara likställda med psykisk tortyr. Varför reagerar inte alla med avsky emot denna diskriminering? Jag har börjat tappa tron på att det överhuvud taget finns någon vilja. Det har lovats och jag har varit på många möten med "förstående" beslutsfattare. Situationen verkar snarare hållas kvar. Kan det vara så illa att det finns ett intresse av att behålla människor i detta tillstånd?

Det verkar så.
Alla söker sina statsbidrag.
År efter år.
Frivilligorganisationerna gör detta.
Men de sätter aldrig ner foten och
tillräckligt kraftfullt ställer frågan:
Varför accepterar vi i ett av världens rikaste länder ett samhälle där vi som organisation behövs? Visst sätter de ner foten någon gång men då handlar det uteslutande om att få mer pengar till verksamheten. Stampar de för hårt svarar politikerna med hot. Ett socialborgarråd, sa vid ett tillfälle till någon från stadsmissionen som gapade efter för mycket: "Bit inte den hand som föder er."

Tyvärr har jag ingen statistik på dessa typer av pinsamma och självutlämnande övertramp som politiker ägnar sig åt när det handlar om hemlöshet. Då skulle jag kanske kunna lämna överlämna dessa till någon akademiker som vill komma upp sig. Jag kanske skulle kunna tjäna en hacka på detta och själv komma på grön kvist. Nä! Jag har också hört att det inte går till så men i vårt korrupta system kan man ju faktiskt börja undra. Detta skulle ju för mig likväl som fifflande fackpampar och andra makthavare kunna vara en framkomlig väg när jag inte längre orkar driva denna tröstlösa kamp mot väderkvarnarna. Vem bryr sig? Ingen. Vår känsla för moral, etik (och rena händer) kan ju inte annat än urholkas när vi dagligen accepterar att så grova brott mot "de mänskliga rättigheterna" begås.

Föreningen Stockholms hemlösa
har genomgående hävdat detta:
Bort med härbärgen och hotellboenden som staden håvar in en massa pengar på. Dessa är inget annat än en cynisk variant på "Statliga spel". Här får hemlösa konkurrera med en förnedring som insats. Om någon mot förmodan tar sig ur socialtjänsten klor, då blir de upplyfta som "goda" exempel. Bort med forskning, bort med frivilligorganisationer och bort med socialtjänsten. De vill inte ändra något i grunden. De lever och parasiterar på utsatta människor. De har bara sin egen karriär för ögonen. Det enda som gör någon skillnad för hemlösa är: Lägg pengarna på egna bostäder och stöd åt de människor som behöver det och som har det svårt att komma tillbaka efter samhällets mobbning.

Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa

Annica Tiger april 23, 2005 05:36 FM

Kommentarer

Jinge - jag håller noga koll på mina kommentarer.

Än så länge har inga personangrepp skett och så hoppas jag det förblir. Du är allt lite grälsjuk ibland :).

PUL är en tandlös tiger, jag brukar kalla det paragrafer utan logik.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: april 26, 2005 06:00 FM

Jinge var inte skyldig. Ber om ursäkt för det.
Bäst ni håller koll - han tänker uppenbarligen skriva diverse saker om mig och min person. Enligt PUL. Varför? Jo, för att jag är präst.

Problemet för den gode Jinge är att jag inte är det längre...

Skrivet av: N|. datum: april 25, 2005 10:21 EM

Kära Jinge. Du spenderar din tid med att häva ur dig både ditten och datten själv. Ber om ursäkt för mitt omnämnande om dig. Det är snarare dina åsikter som jag tycker är fåniga. Dig känner jag inte så det må vara fel att säga något om dig som person.

Du själv har i mail hotat mig. Och anser att jag är anonym - vilket jag enkelt bevisat för dig att jag inte är genom att svara på dina frågor. Om jag ville fortsätta vara anonym skulle jag knappast gjort det.

Vidare har någon försökt att ta sig in på min dator i samband med ditt prat om min router... vackert.

Skrivet av: N|. datum: april 25, 2005 10:01 EM

Det förvånar mig att Annica låter dig ägna dig åt personangrepp i kommentarerna här.

Det förvånar mig däremot inte att du gör det.

Det är ju så det brukar bli när argumenten inte räcker till..

Framförallt när folk är anonyma..

Skrivet av: Jinge datum: april 25, 2005 08:39 EM

Jinge. Du är en fåntratt.
Du metadiskuterar en namnfråga utan att diskutera själva sakfrågan. På tal om okunskap eller?

Skrivet av: N|. datum: april 25, 2005 02:03 EM

Nj: "Åh... en källa på Jur-dep. Wow, Jinge! Och de har alltid rätt?"

Det är jag inte kapabel att bedöma. Men eftersom DI sagt exakt samma sak till en bekant nyligen så utgår jag ifrån att det är korrekt. Tror att även ngn annan var inne på att det inte strider mot PUL.

Men eftersom jag är en osedvanligt nyfiken typ ska jag penetrera frågan och blogga svaret. Det är inte en speciellt komplicerad sak även om juristerna på Dep + Di aldrig kan svara Ja, resp Nej utan att frågan är dragen på prejudicerande nivå.

Tyvärr har jag inte mer än 20 poäng i juridik varför mina egna kunskaper knappast är något att bygga på. Men alldeles nyligen har jag haft en diskussion med dem angående att berätta en anonym bloggares namn på min hemsida vilket både DI och Dep ansåg helt lagligt.

Eftersom vederbörande hade betett sig å det grövsta så ansåg jag dessutom själv att det var helt etikskt korrekt.

När det gäller politiker så är dessutom spannet betydligt vidare. Man kan vara tämligen grov när det gäller hur man beskriver politiker, men man ska givetvis inte gå hur långt som helst.

Det rättsfall som varit Fälldin mot Aftonbladet minns jag inte hur det slutade, men rättsfall ang webben och nätet finns. Eskil Block fälldes för ett inlägg han skrev på QZ, och jag undrar om inte en nazzesite fälldes i TR nyligen i ett mål.

Men som sagt. Eftersom frågan är intressant ska jag återkomma. Jag vet inte om du minns det, men Kriminalvårdsstyrelsen blev irriterade på mig för att jag använde deras logotype på min blogg.

(Jag hade skrivit besk kritik mot viss verksamhet inom KVV)

Jag kontaktade departementet (samma dep som de ligger under) och fick snabbt en ursäkt från KVV. Jag kan använda deras logga hur mycket jag vill.

Distinktionen är förstås att använder jag McDonalds logga på min egen hamburgerkiosk så springer jag på patrull.

Men det är liksom inte samma sak.

Ta du kontakt med DI eller Dep själv innan du utbrister "Åh... en källa på Jur-dep. Wow, Jinge!"

Det kan ju vara klädsamt att slippa visa upp sin egen bristande kunskap sådär..

Skrivet av: Jinge datum: april 25, 2005 09:51 FM

Till Roffe:

Även om jag själv inte varit utsatt på det viset att jag varit hemlös så förstår jag, precis som många andra, vikten av en grundläggande trygghet för alla människor i vårt samhälle.

Om det, som du berättar, verkar saknas ett förtroende för de som ändå är de som vill hjälpa till att försöka lösa problemen för hemlösa i vårt samhälle så är det ingen bra början.

Ett ömsesidigt förtroende, inte misstro, är grunden för att någonting ska kunna byggas.

Sedan är det väl också så att hemlösa människor i vårt land är ingen homogen grupp i sig. Det är människor med olika åsikter, olika bakgrunder etc., med bara en sak gemensam; de är hemlösa.

Tyvärr Roffe, tror jag, att den enda möjligheten till bättre villkor för våra hemlösa är just att bygga upp förtroendet för de samhällsfunktioner och frivilligorganisationer som finns. Det jobbet är inte i första hand de hemlösas uppgift, men misstron måste bytas mot en tro på möjligheterna att sakers tillstånd faktiskt kan förändras.

Skrivet av: Fredric datum: april 24, 2005 09:48 EM

Den största frågan är inte vem utan i vilket syfte.
Bakom den hjälp som du tydligen själv har sett inte fungerar finns idag mycket grumliga motiv. Vare sig jag eller någon annan misstror. Jag ser
det först och främst som ett system fel. Ett systemfel som vilar tryggt tack vare vår rädsla för varandra. Människor kan gå in i detta systemfel
i en förhoppning om att de gör en god gärning. Tyvärr förskjuts fokus ganska snart.
I och med att både frivilligorganisationer och socialtjänst ständigt söker pengar för att bygga sina organisationer glömmer den godtrogne
hjälparbetaren både varför och för vem hon/han kom dit. Det kan ibland bli lite obehagligt med denna så tydligt formulerade välvilja. Du vet som utsatt människa kan man ibland tycka att det blir lite patetiskt med den uppblåst självgod människa som så nitiskt försvarar sin egen förträfflighet. Ett hem är en grundläggande trygghet. Inte bara för Dig Fredric utan även för den människa som den tysta majoriteten av vårt SAM-hälle indirekt misstror och som den låter den stora rättvisa
samhällsapparaten utesluta.

Mvh Roffe

Skrivet av: Rolf Nilsson datum: april 24, 2005 09:21 EM

Svar ja - vi har träffats.
Vill du veta mer kan du maila ska jag berätta.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: april 24, 2005 06:25 EM

Visst hade du också kontakt med Bodil?

Skrivet av: N|. datum: april 24, 2005 03:17 EM

Nu var ju inte det öppna brevet avsett att hänga ut just en person, utan tanken bakom var att sätta fingret på en problematik.

Att jag tog bort namnet hade inget med Pul att göra. Pul som dessutom är en tandlös tiger. Det enda den tigern har lyckats med är att förpesta livet för Bodil, ett fall förra chefen för DI drog in absurdum.

Allt och alla får nämnas vid namn, bara du skriver att du debatterar en viktig samhällsfråga och att det är i ett journalistiskt syfte. Att det sedan inte har ett smack med det att göra, det är en annan femma. Men visst låter det fint? Det är Ramsbro-domen som det hänvisas till. Tyvärr var det nog inte HD:s tanke att den domen skulle missbrukas som den gör nu.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: april 24, 2005 01:52 EM

För övrigt håller jag med Fredric och Louise.

Skrivet av: N|. datum: april 24, 2005 11:23 FM

Åh... en källa på Jur-dep. Wow, Jinge! Och de har alltid rätt? Själv har jag spenderat rätt mycket tid att försöka ens förstå PUL i samband med att jag hade kontakt med den första svenska som blev dömd enligt PUL. Och att politiker rakt av skulle vara utanför PUL är en allt för enkel förklaring.

Jag tycker Annica gjorde rätt, fr a eftersom brevet i vilket namnet figurerade inte var skrivet av henne själv utan en annan person (visserligen lätt identifierad).

Skrivet av: N|. datum: april 24, 2005 11:23 FM

NJ hävdar PUL.

Det bestrider jag.

En politiker är en offentlig person, dessutom var avsändaren av brevet inte Annica. En politikers namn kan alltid publiceras på en hemsida, oavsett om det är en blogg eller ej.

Om man vill publicera namnet eller ej har med bloggarens värderingar att göra, inte Personuppgiftslagen.

Källa: Jurist på Justitiedepartementet. Inte för att det spelar ngn större roll men..

Skrivet av: Jinge datum: april 23, 2005 07:24 EM

Det är självfallet så att man sympatiserar med en hemlös människa, men det är inte så enkelt att lösa problemet som Rolf Nilsson skriver:

"Lägg pengarna på egna bostäder och stöd åt de människor som behöver det och som har det svårt att komma tillbaka efter samhällets mobbning."

Precis före detta har han spytt ut sin misstro mot myndigheternas motiv:

"Bort med forskning, bort med frivilligorganisationer och bort med socialtjänsten. De vill inte ändra något i grunden. De lever och parasiterar på utsatta människor. De har bara sin egen karriär för ögonen."

Vem menar Rolf Nilsson då ska hjälpa de hemlösa? Ska det bara delas ut en nyckel till en lägenhet? Vem ska ge det stöd som krävs om inte frivilligorganistationer eller samhället i form av socialtjänsten ska göra det?

Jag tycket definitivt inte att samhället gör/har gjort tillräckligt, men lösningarna är inte så enkla så att man kan måla de i svart och vitt.

En av de allra största orsakerna till problemet är avskaffandet av den svenska psykvården för 15 år sedan vilket har resulterat i att de människor som tidigare fick vård nu istället är hemlösa ute på gatan, därmed inte sagt att alla är psykiskt sjuka.

Avslutningsvis; av vilken anledning har du valt att plocka bort namnet på politikern?

Skrivet av: Fredric datum: april 23, 2005 05:59 EM

Det väl fullkomligt förståeligt att en fd hemlös vill uppmärksamma situationen, och du gjorde en bra insats som publicerade det.

Däremot tror jag att vi många lite till mans har svårt att diskutera hemlösheten för vi är rädda för att framstå som iskalla och hjärtlösa om man påpekar att frågan är svårlöst beroende på att det inte bara handlar om att skaka fram bostäder.

Skrivet av: Louise datum: april 23, 2005 03:34 EM

Jag tycker nog att det inte var gnälligt. Dessutom om det nu kan tolkas så - har det inte ett visst berättigande?

Jag ville hjälpa till att publicera denna förenings öppna brev. Dessutom så hoppas jag att en och annan besöker deras hemsida.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: april 23, 2005 01:54 EM

Ja, naturligtvis är det synd om många hemlösa, och visst borde man inse att för att hjälpa de här individerna att man inte alltid kan utgå från ett set krav och specifikationer.

Men. Problemet är inte bara samhällets eller 'hjälparnas' - problemet ligger i att detta är en grupp människor som är svårhjälpta. Det handlar sällan om att bara bygga bostäder så ordnar det sig - eftersom en hel del av de här människorna är inte kapabla att sköta om ett hushåll. Det kan låta nedlåtande och hårt att säga så, men det är tyvärr en verklighet.

Att vara hemlös är ofta en kombination av bostadslöshet och sociala/psykiska problem ibland kombinerat med alkoholism och drogberoende.

Därför är det 'lättare' att hjälpa en människa som enbart har problematiken att vara utan bostad.

Det blir lite för enkelt att skylla på 'samhället' eller någon slags 'skyll dig själv'-mentalitet. Det lägger problemet ensidigt på allt utom den enskilda individen. Så enkelt är det inte, och därför är det också ett problem som existerar och kommer existera hur många bostäder man än bygger.

Skrivet av: Louise datum: april 23, 2005 01:18 EM

Jag skäms att bo i den här kommunen som jag bor i nu. Där behandlas de hemlösa som luft, eller ännu värre. Kommunen har satt upp flera container på industriområdet där de får bo, utan värme och rinnande vatten. Vad är det för liv? Så jag kan förstå varför många hemlösa tar till flaskan eller drogen för att "försvinna" ett litet tag, även om jag anser att deras handlande inte är rätt, men det är fullt förståeligt...

Skrivet av: Linnea datum: april 23, 2005 11:54 FM

Hemlösa och utslagna fyller en väsentlig funktion i ett samhälle som styrs enligt "management by fear-principen", i samhällen som befinner sig i evig kris, i enlighet med friedmanismens bud. De utgör de viktiga varnande exemplen för alla som står lite längre ner på samhällsstegen: "Sköter du dig inte så vet du vad som väntar". Skräcken att hamna i samma situation får dem som fortfarande hänger kvar, men som sitter löst, och det gör många idag, att arbeta mer, kräva mindre och att tiga om missförhållanden.


Skrivet av: Kerstin datum: april 23, 2005 11:41 FM

Ja, vem var det?

Skrivet av: Tobbe datum: april 23, 2005 10:47 FM

JingJong. Att Annica gjorde det var enligt PUL. Så hon gjorde alldeles rätt.

När det gäller brevet - varför känns det lite väl ... gnälligt? Och fr a synnerligen konspiratoriskt och rättshaveristiskt.

Många gånger har man satsat på olika egna-bostäder. Något som tagit ände med förskräckelse och hus som i bästa fall varit i stort behov av rotrenovering eller i värsta fall endast haft rivning som enda möjlighet.

Ett samhälle bygger på att medborgarna på olika sätt har en gemensam grund och tar gemensamt ansvar - man skriver ett sorts "socialt kontrakt" mellan individer. Det innebär också att varje individ har en uppsättning rättigheter men också skyldigheter.

I Rolfs brev finns en offer-tanke - det är samhället som gör hemlösa till hemlösa: individen är ett offer. Samhället (vårt gemensamma) är det onda och hemlösa är enbart offer för ett samhällssystem - inte att det finns ganska många hemlösa som helt enkelt vägrat att fullfölja sina skyldigheter för att få njuta sina rättigheter.

Visst är det så att många gånger har vi skapat ett system som skadar människor som inte fullt ut fungerar inom det. Problemet är - hur ska man göra för att det inte ska hända? Lika lite som att det finns helt igenom buggfria datorsystem så finns det inga buggfria samhällssystem. Det man gör är att satsa på det "minst dåliga".

Skrivet av: N|. datum: april 23, 2005 10:18 FM

Eftersom jag inte kan veta om det hon sagt är enligt så som uppgivits så valde jag att så göra.

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: april 23, 2005 09:23 FM

Jag har länge tyckte att det är märkligt att man inte satser mer på permanenta bostäder än att lägga så mycket pengar på härbergen, frivilligorganisationer och hotellboenden.

Ett permanentboende i någon form måste ju underlätta mycket för att få bättre livskvalitet.

Skrivet av: Åsa datum: april 23, 2005 07:57 FM

"Det enda jag redigerat i detta öppna Brev är att jag valde att stryka ett namn på en politiker."

Varför gjorde du det?

Skrivet av: Jinge datum: april 23, 2005 07:32 FM