9 maj 2005
Maskrosor och Maskrosbarn
Maskros. Underligt ord sammansatt av mask och ros.
På engelska har den ett mycket vackert namn, dandelion.
Jag älskar gula blommor. Jag älskar även maskrosor, fast många kallar det ett ogräs. En maskros är som en liten sol i gräsmattan. Många maskrosor innebär många solar. Jag tycker om alla dessa solar.
Våra maskrosor har anpassat sig till det faktum att gräsmattan klipps med jämna mellanrum. De blommar på stående fot så att säga, det vill säga de blir inte högre än någon centimeter innan blomman visar sig. Snacka om att anpassa sig till verkligheten :). Maskrosor kan växa upp på de mest underliga ställen, de har kraft nog att tränga igenom asfalt.
Det är väl därför ordet maskrosbarn myntats?
Asfaltsblomma är en annan synonym som används.
Maskrosbarn är ensamma och sorgsna barn, trots att de ofta verkar glada. Men de är också modiga, uthålliga, förtröstansfulla och uppfinningsrika. Och till skillnad från många andra som farit illa under uppväxtåren, växer de upp till kompetenta och modiga vuxna, med en kreativ förmåga att skaffa sig "proteser" för att dölja de brister som uppväxtåren förorsakat. Om detta berättar Solveig Cronström i boken "Dansa med träben".
// Annica Tiger
Lindas Skugges tankar om bloggar
Linna&Linda...om veckans hetaste samtalsämnen.
På söndagarna har Linna och Linda en helsida i Expressen där de tycker till om veckans snackisar. Linda har förresten själv börjat blogga, fast i mer organiserad form, tillsammans med andra kollegor, då det publiceras i Expressen.
I går i veckans snackisar togs bloggar upp. Jag tyckte att Lindas funderingar var roliga och mailade och frågade om jag fick citera henne rakt av och svaret var att det fick jag göra.
Så här har ni texten.
Skjut inte budbäraren.
// Annica Tiger
Nedan ett direkt citat av Linda Skugges tankar
om bloggar från sidan 35 i gårdagens Expressen.
Har ni provat att läsa de s.k kända bloggarna? Jag har försökt att läsa Errata och Erik Stattin men de är så vansinnigt långtråkiga att man får panikångest och måste genast slå upp första bästa Expressen och läsa om Olinda för att kunna andas igen.
Bloggtyperna tjatar om permalänkar, RSS och trackbacks.
Som om människor bryr sig om tekniken, och då menar jag vanliga människor, inte navelskådande bloggare som försöker förlänga sina kukar med detta tekniktjat.
Det är väl inte tekniken i första hand som är det viktiga, det är ju innehållet. Om innehållet är långtråkigt, finstilt och med massa referenser man inte hajar så är ju den finfina tekniken helt i onödan.
Skriv om lite mer intressanta saker istället istället för det där högtravande bajsnödiga – skriv hellre ATT ni är bajsnödiga och vilket toapapper ni föredrar, mjukt eller litet strävare så det river till lite, hahaha, sorry men jag kunde inte låta bli.
Men ni superbloggare borde loosen up lite.